Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Fler regioner riskerar drabbas av flera klimatrelaterade händelser samtidigt. De blåa fälten visar regioner där enskilda händelser är vanligast, de röda visar där sammanfallande händelser är vanligast. Vänstra kartan visar idag, högra åren 2050–2099.

    Flera extrema klimathändelser samtidigt kan bli ny norm

    Sommaren 2018 drabbades Sverige inte bara av en lång värmebölja, utan också av torka och skogsbränder som följd. Att flera sådana extremväderfenomen skedde samtid betraktades då som något exceptionellt. Ny forskning visar att sammanfallande händelser av den här typen riskerar att bli det nya normala.

  • Digital konstvetenskap från vetenskapsfestivalen SciFest. Foto: Azul Tarazona Machicao  (Arkivbild, utan koppling till nya institutet)

    Stor donation till nytt forskningsinstitut inom kultur och kreativitet

    Anders Sandrews stiftelse donerar 50 miljoner kronor till ett nytt forskningsinstitut för kultur och kreativitet. Donationen sträcker över fem år med möjlighet till förlängning under ytterligare fem år. Till institutet knyts en ny professur – Anders Sandrews professur i digital konstvetenskap. I det nya institutet kraftsamlas universitetets forskning inom det breda fältet kultur och kreativitet.

  • Karl Berglund och Johan Svedjedal har skrivit boken som analyserar stilistiska skillnader mellan Selma Lagerlöf, Karin Boye, Henning Mankell och andra kända författare. Foto: Mikael Wallerstedt/Katharina Leibring

    Ny bok kartlägger stilmönster i svenska romaner

    Kan man mäta litterär kvalitet? I den nyutgivna boken Det stora lästa. Fjärrläsningar av klassiska svenska romaners stilvärldar 1910–1999 tar litteraturforskarna Karl Berglund och Johan Svedjedal datorernas hjälp för att undersöka stilistiska skillnader mellan 339 romaner som givits ut under 1900-talet.

  • Försalen i universitetshuset i Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt

    "En särställning inom svensk arkitektur"

    Uppsala universitets huvudbyggnad är en av få välbevarade intakta miljöer från 1880-talet och har en särställning inom svensk arkitektur. Det gäller fasaden och hela inredningen där färgsättning, dekoration, konstföremål och möbler till stor del är kvar precis som när huset invigdes. Det skriver antikvarie Anna Hamberg som i en ny avhandling kartlagt och redovisat allt kopplat till byggnaden.

  • I studien undersöktes sambandet mellan männens kondition vid mönstringen och risk för förtida död. Foto: Getty Images

    Konditionens effekt på dödlighet överskattas

    Att vältränade människor löper minskad risk att dö i förtid av olika sjukdomar, är ett återkommande resultat i många studier. Ny forskning visar att personer med hög kondition i sena tonår också har minskad risk att dö av slumpmässiga olyckor, vilket tyder på att sambanden man sett i de tidigare studierna troligtvis varit missvisande.

  • Fotspåren som hittats i stenplattan kom från en tidig reptil. Bilden ovan visar en konstnärs tolkning av hur den kan ha sett ut. Illustration: Marcin Ambrozik

    355 miljoner år gamla fotspår skriver om landryggradsdjurens historia

    Nyupptäckta, fossila spår av fötter med långa tår och klor har hittats i en stenplatta från Australien. Fyndet flyttar tillbaka reptilernas ursprung med 35 miljoner år och omkullkastar den etablerade tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling. Studien som letts av forskare vid Uppsala universitet har publicerats i tidskriften Nature.

  •  Jonathan Cedernaes, läkare och docent i medicinsk cellbiologi. Foto: Juliana Wolf Garcindo/Hjärnfonden

    Sömnbrist kan höja risken för hjärt-kärlsjukdomar

    Redan några få nätter med för lite sömn främjar mekanismer som ökar risken för hjärtproblem. Det visar en ny studie där forskarna har undersökt hur sömnbrist påverkar proteiner kopplade till hjärt-kärlsjukdomar. Studien är ledd från Uppsala universitet och publiceras i tidskriften Biomarker Research.

  • "Genom att känna igen mönster från tidigare patienter kan modellen avgöra om en patient har den skovvisa formen eller om sjukdomen har övergått till sekundärprogressiv MS", säger Kim Kultima som lett studien. Foto: David Naylor

    Ny AI-modell förbättrar diagnostiken vid MS

    För att kunna ge rätt behandling vid MS är det viktigt att veta när sjukdomen övergår från skovvis till sekundärprogressiv form, en övergång som idag identifieras i genomsnitt tre år för sent. Forskare vid Uppsala universitet har nu tagit fram en AI-modell som med 90 procents säkerhet kan avgöra vilken variant patienten har.

  • Bild: Uppsala barn- och babylab

    Spädbarn följer sociala signaler trots trauma

    Bebisar som lever som flyktingar har delvis lika bra sociala förmågor som barn med tryggare hemförhållanden. Det visar en ny studie som forskare från Uppsala universitet har gjort i samarbete med kollegor i Uganda, Zimbabwe och Bhutan. Över 800 barn har deltagit i studien, vilket gör det till en av de största spädbarnstudierna som någonsin genomförts med hjälp av ögonrörelsemätningar.

  • Vid blått ljus minskar stärkelselagringen, medan rött ljus gör att mer stärkelse lagras.

    Styrd stärkelsemängd i alger kan minska växthusgaser

    Med hjälpa av blått ljus kan man styra stärkelselagringen i alger, och det kan vara ett sätt att tex minska växthusgaser. Alger med mycket stärkelse är viktiga när det gäller produktion av biobränsle, som fodertillskott i jordbruk och som ett effektivt sätt att binda koldioxid. Nu har forskare hittat en ny metod för att styra stärkelselagringen så att den blir mer användbar.

  • "Det gäller att vara lite medveten och fråga sig: Vad vill de här opinionstexterna väcka för känslor?", menar Carin Leibring Svedjedal som undersökt opinionstexter om transrelaterade frågor i sin avhandling. Foto: Getty Images

    Så skrivs om transpersoner i media

    Debatten kring transpersoner i Sverige är polariserad och det finns en tendens att lyfta upp alarmistiska exempel för att väcka känslor. Det visar en ny avhandling som bland annat undersöker språket i opinionstexter om transrelaterade frågor.

  • "Vår studie visar att det kan vara så att kvinnorna helt enkelt inte vill", säger Cerisa Obern, AT-läkare, doktorand och försteförfattare till studien.

    Ny studie: färre kvinnor vill ha barn

    Allt fler unga kvinnor tvekar inför att skaffa barn. Ny forskning från Uppsala universitet visar att en av fyra antingen är osäkra eller inte vill ha barn alls – en kraftig ökning jämfört med 2014, då bara en av tio kände likadant. Samma studie visar också att färre använder kondom och att en stor andel upplevt samtycke vid sex.

Visa mer