Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Lyssna på de nya professorerna

    Fredagen den 17 november är det dags för installation av Uppsala universitets nya professorer. Dagarna innan presenterar de sig för Uppsalabor och arbetskamrater med korta, offentliga föreläsningar i universitetshuset. I Uppsala är det tradition att nyblivna professorer presenterar sin forskning för allmänheten i form av populärvetenskapliga föreläsningar. På måndagen den 13/11 (kl. 14.15-

  • Våra tamkor har dubbelt ursprung

    Genom genetiska analyser av DNA från både nu levande djur och gammalt DNA från arkeologiska ben har Cecilia Anderung undersökt den europeiska tamkons ursprung. Resultatet stödjer tidigare arkeologisk forskning som hävdat att dagens europeiska tamkor delvis är av europeiskt ursprung. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 10 november. Den europeiska tamkon domesticerades i Mellanös

  • Gener som kan orsaka hjärntumörer kartlagda

    Fredrik Johansson presenterar i sin avhandling 70 gener som kodar för proteiner som antas ha betydelse för utvecklingen av hjärntumörer. Dessutom visar han att om flera kopior av en av dessa gener sätts in i hjärntumörceller slutar dessa celler att dela på sig, rör sig sämre och producerar mindre mängder av ett viktigt överlevnadsprotein – något som ger en ökad förståelse om hur hjärntumörer funge

  • Uppsalaforskare invald bland europeisk forskarelit

    Ulf Landgren, professor i molekylär medicin, har blivit invald som medlem i organisationen EMBO (European Molecular Biology Organization) som stödjer excellent forskning inom molekylär biovetenskap i Europa. Han blir därmed en av 1 200 forskare som anses som Europas främsta på området. EMBO finansierar forskningsprojekt och stödjer unga, särskilt lovande forskare inom molekylär biovetenskap o

  • Cellers innersta struktur förklarar sjukdomars utveckling

    Adeleke Aguda har i sin avhandling, som försvaras vid Uppsala universitet den 8 november, visat hur aktinbindande proteiner är uppbyggda på atomnivå. Dessa proteiner har betydelse för cytoskelletet som är avgörande för mänskliga cellers struktur och funktion, och sannolikt även för hur sjukdomar som cancer och ledgångsreumatism utvecklas. Människans kropp består av flera organ som i sin tur

  • Teknik- och naturvetare utser fyra nya hedersdoktorer

    Förre landshövdingen Hans Alsén, teknologie doktor Klas Håkan Eklund, Sollentuna, samt de två världsledande forskarna Douglas Barofsky och Andrew Feinberg har utsetts till hedersdoktorer vid teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Hans Alsén, förre landshövdingen i Uppsala, bidrog redan under sin tid som riksdagsman i hög grad till att Linnéminnena i Uppsala överlevde en ekonomisk kris under

  • Världsanvändbarhetsdagen om IT i vården

    Den 14 november 2006 har utlysts till Världsanvändbarhetsdagen av Usability Professionals' Association. Då kommer aktiviteter över hela världen att sätta användbarhet i fokus på olika sätt. Vid Uppsala universitet arrangeras en aktivitet för att visa hur viktig användbarhet är i vården. Det är det nationella IT-användarcentrumet Nita, vid institutionen för informationsteknologi, som står för

  • Teologerna utser två nya hedersdoktorer

    En är en internationellt ledande forskare i etik, den andre inom det tvärvetenskapliga forskningsfältet religion, litteratur och kultur. Teologiska fakulteten har utsett professorerna Nigel Dower och David Jasper från Skottland till nya hedersdoktorer. Nigel Dower är professor i filosofi vid universitetet i Aberdeen, Skottland, och president för The International Development Ethics Assoc

  • Virushämmande protein produceras vid reumatisk sjukdom

    Tanja Lövgren visar i sin avhandling hur det virushämmande proteinet interferon-alfa produceras vid reumatiska sjukdomar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 3 november. Interferon-alfa (IFN-alfa) produceras i kroppen vid virusinfektioner och skyddar cellerna mot virusangreppet. Dessutom har IFN-alfa förmågan att aktivera immunförsvaret så att det effektivt kan motverka viruset

  • Gener kan styra varandra på distans i arvsmassan

    Vissa nyckelgener i musens arvsmassa kan styra interaktioner både inom och mellan olika kromosomer i arvsmassan. Det visar Uppsalaprofessorn Rolf Ohlsson och hans forskargrupp i tre olika vetenskapliga arbeten som publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences och i novembernumret av Nature genetics. De nya upptäckterna kan komma att fundamentalt förändra synen på hur gener reg

  • Masskopiering av gener påskyndar evolution

    I det nya numret av PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, visas i ett svensk-amerikanskt samarbete hur selektiv genamplifiering, masskopiering av en specifik gen, kan öka hastigheten med vilken organismer anpassar sig till nya miljöer. Alla organismer kan amplifiera (”förstärka”) delar av sitt DNA under vissa betingelser och de varianter som har en ökad mängd av en specie

  • Ohälsa bland arbetslösa i ny avhandling

    Personer utan arbete upplever sig ha sämre hälsa än andra i samma ålder och har också större risk för depression, mental och fysisk utmattning och för tidig död. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvårdens beredskap för arbetslösas ohälsa förbättras. Det menar Annika Åhs som försvarar sin avhandling i socialmedicin vid Uppsala universitet den 3 november. Det är viktigt att studera hu

Visa mer