Uppsala universitets årsredovisning för 2006 innebär ett överskott på 103 miljoner kronor. Det framgick vid dagens konsistoriesammanträde, som också behandlade budgetunderlaget för 2008-2010. Universitetet vill ha 270 miljoner kronor till forskningen, en treprocentig förstärkning av grundutbildningsanslaget och 15 nya studieplatser på läkarprogrammet under de kommande tre åren. På dagordninge
Djupast inuti materian finns dess minsta beståndsdelar, kvarkarna. De är sammanbundna av en kraft som forskarna fortfarande har svårt att förstå, men som är ursprunget till 98 procent av universums synliga massa. Agnes Lundborg har i sin avhandling undersökt denna kraft, som bland annat kan ge mer kunskap om hur universum har utvecklats sedan Big bang. Avhandlingen granskas vid Uppsala univer
Mikroorganismer som trivs bäst under extrema förhållanden, som i het syra, kan både användas som modell för hur livet på jorden uppkommit, eller kan uppstå på andra planeter, och ge kunskap om människan. En forskargrupp vid Uppsala universitet har studerat cirka 2000 gener hos en sådan organism och kartlagt dess livscykel. Rönen publiceras denna vecka i en artikel i den amerikanska vetenskaps
Vad är det som lockar en författare idag att skriva om chirurger, ettriga medicinare, patienter samt liv och död i 1700-talets Sverige? Och vad kan den moderna läkaren hämta ur en sådan berättelse? Det är utgångspunkten för ett samtal mellan författaren Agneta Pleijel och överläkaren Kerstin Hulter Åsberg på Akademiska sjukhuset i Uppsala den 1 mars. Föreställningen, som tar avstamp i Agneta
Fysiska lämningar som arkitektur, keramikföremål och gravar kan ge värdefull kunskap om hur man levde i förhistorisk tid, men beskrivningar av tingen säger inte allt. Erika Weiberg har tagit analysen ett steg längre och skapat en bild av hur det sociala livet i förhistoriens Grekland kan ha sett ut. Hennes avhandling granskas vid Uppsala universitet den 17 februari. - Mitt mål har va
Magiska trick med matematikens hjälp och djurs förmåga till medkänsla är teman för årets Celsius-Linnéföreläsningar, som hålls den 1 mars. Linnéjubileet till ära hålls årets Linnéföreläsning av Frans B. M. de Waal, professor i primaters beteende vid Emory University och chef för Living Links Center vid samma universitet. Han är en av världens mest kända primatforskare och har i en rad upp
För 200 år sedan stod Linneanum klart, lagom till 100-årsfirandet av Linnés födelse. Den 18 februari, och veckan därefter, firas detta med öppet hus och visning av bland annat en unik gåva, en stickling av Linnélärjungen Carl Peter Thunbergs kamelia. När orangeriet firar 200 år och slår upp sina portar för besökare den 18 februari invigs samtidigt helt nya skyltar för växterna. Det blir inspi
Uppsala universitet och teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har utsett Sir David Attenborough och Dame Jane Goodall till hedersdoktorer till Linnés minne. De kommer att få sina hedersdoktorat i samband med jubileumsveckan, vid vårpromotionen den 26 maj. Sir David Attenborough är utan tvekan en av vår tids mest välbekanta och mest vittfarna personer. Genom sina många grundligt genomförda och
Under 1600-talet var Sverige en mångkulturell och mångspråkig nation, en följd av territoriell expansion och stor invandring i takt med näringslivets utbyggnad och samhällets modernisering. De språkliga förhållandena under Sveriges stormaktstid, då många språk samsades friktionsfritt sida vid sida, står i fokus vid ett symposium vid Uppsala universitet som börjar den 28 februari. Svenska, dan
Vid datorassisterad mammografi behandlas informationen i ett så kallat CAD-system, och det är viktigt för klinikerna att kunna jämföra olika leverantörers system. Anna Bornefalk Hermansson presenterar en ny modell för sådana jämförelser i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 16 februari. Digital mammografi används redan på vissa sjukhus i Sverige, och metoden har många för
Genom ett anslag från Alice och Knut Wallenbergs Stiftelse får svenska forskare nu tillgång till världens kraftfullaste verktyg för avkodning av DNA. Den nya teknologin gör det möjligt att sekvensbestämma bakteriers och virus hela arvsmassa i en enda analys. Anslaget är gemensamt för institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet och institutionen för genteknologi vid Skolan f
Uppsalaforskare har gjort en banbrytande upptäckt inom RNA-forskningen som visar att ett hos människan livsnödvändigt enzym har oväntade egenskaper. Resultaten publiceras idag i nätupplagan av den välrenommerade amerikanska tidskriften Proceedings of the National Academy of Science, PNAS, och innebär att proteinets roll i detta enzym kan komma att omvärderas. Upptäckten i början av 1980-talet
