Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Även blommor har olika sexuella strategier

    Vissa växter tar större risker för att få fortplanta sig medan andra är mer försiktiga. Per Toräng vid Uppsala universitet har undersökt två sorters majvivor på Öland och kommit fram till att de använder sig av olika sexuella strategier. Han försvarar sin avhandling den 12 oktober.

  • Genes from the father facilitate the formation of new species

    The two closely related bird species, the collared flycatcher and the pied flycatcher, can reproduce with each other, but the females are more strongly attracted to a male of their own species. This has been shown by an international research team directed by Anna Qvarnström at Uppsala University in today’s Net edition of Science. The discovery sheds new light on how new species are formed.

  • Gener från fadern underlättar bildandet av nya arter

    De två närbesläktade fågelarterna halsbandsflugsnappare och svartvit flugsnappare kan fortplanta sig med varandra, men honor dras starkare till en hane av sin egen art. Det visar en studie ledd av Anna Qvarnström vid Uppsala universitet i dagens nätupplaga av Science. Den visar att genen för den sexuella preferensen sitter på könskromosomen som ärvs av pappan och som honor endast har en kopia av.

  • 1800-talets romanhjältar gick från handling till inre resning

    Den tidiga, romantiska 1800-talsromanen skulle vara en ”underbar berättelse” som skildrade äventyr och ärofulla hjältedåd. Litteraturvetaren Henrik Wallheim har i sin avhandling analyserat författaren och litteraturkritikern Vilhelm Fredrik Palmblad och visar bland annat hur karaktären på dessa hjältedåd förändrades med tiden. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 6 oktober.

  • Tre nya hedersdoktorer inom utbildningsvetenskap

    Elevers skrivande från förskolan till gymnasiet, barns utveckling av könsidentitet och förhållandet mellan utbildning och jämlikhet: Dessa viktiga och aktuella ämnen är intresseområden för utbildningsfakultetens tre nya hedersdoktorer.

  • Osynlig fot satte krokben för konstprojekt

    Konstprojektet nonTVTVstation blev en framgång internationellt, men mötte på osynliga motstånd i Sverige och lades så småningom ner. Mikael Scherdin, som själv var ledare för projektet, har i sin avhandling i företagsekonomi undersökt vad som satte krokben för konstkonceptet. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 4 oktober.

  • Pressinbjudan: Människoraser - finns de?

    Den 4 oktober anordnar institutionen för genetik och patologi med stöd från Vetenskapsakademien ett seminarium med anledning av 300-årsfirandet av Carl von Linné. Temat för dagen är Linnés klassificering av människan i relation till dagens genetiska forskning.

  • Hundens genetik modell för medicinsk forskning

    En internationell forskargrupp har utvecklat en revolutionerande metod för att kartlägga gener hos hundar. De har visat hur effektiv metoden är genom att identifiera de gener som bestämmer två intressanta egenskaper hos hund. Metoden, som idag publiceras i två artiklar i Nature Genetics nätupplaga, innebär ett genombrott för att använda hunden som modell för sjukdomar som även drabbar människan.

  • Temadagar om den trendiga tvärvetenskapen

    Tvärvetenskapligt samarbete är ett inneord, som ofta används när man talar om vetenskapliga ideal idag. Men vad är tvärvetenskap och hur får man ett samarbete över ämnesgränserna att fungera väl? Den 4-5 oktober arrangeras temadagar i Engelska parken där Tvärvetenskap som vetenskap diskuteras, såväl ur teoretisk som ur praktisk synvinkel.

  • Expertrapport pekar på forskning av världsklass

    Uppsala universitet står sig väl i den internationella konkurrensen och det finns världsledande forskning vid många institutioner. Det visar resultatet av forskningsutvärderingen Kvalitet och förnyelse som omfattar all forskning och är unik i sitt slag i Sverige.

  • Tio mammutars DNA berättar historia och underlättar brottsutredningar

    Ett internationellt forskarteam med deltagare från Uppsala universitet har för första gången lyckats få fram stora mängder DNA från så många som tio sibiriska mammutar. Studien, som publiceras i tidskriften Science nätupplaga idag, kan också leda till effektivare DNA-teknik inom kriminalteknologin.

  • Ny svensk forskning hopp för miljontals sjuka

    I dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften Science presenteras forskning om parasiten Giardia lamblias arvsmassa och biologi som på sikt kan leda till bättre diagnos och behandling av diarrésjukdomen giardiasis som drabbar 200 miljoner människor varje år. Det kan också leda till att flera livsviktiga biologiska processer i människor kan förstås.

Visa mer