Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Hedersdoktor föreläser om sin peptidforskning

    Abba Kastin, som i höstas utsågs till ny hedersdoktor i farmaci vid Uppsala universitet, håller onsdagen den 23 januari ett seminarium i Uppsala som behandlar peptiders inverkan på blod-hjärnbarriären.

  • Genetics behind the disease SLE almost completed

    A new study has mapped the risk factors behind the autoimmune disease SLE in the entire human genome. The findings of the study, in which researchers from Uppsala University took part, are being presented today in the Web edition of The New England Review of Medicine.

  • Fråga forskarna om framtiden

    Vilka kunskaper har vi om de stora framtidsfrågorna? Vad vet vi och vad vet inte om till exempel klimatfrågan? Hur använder vi den kunskap vi har för att lösa problemen? Det är temat för vårens öppna föreläsningar ”Ragnarök eller rök utan eld” i universitetshuset, som börjar nu på onsdag.

  • Several genes that regulate the disease SLE have been identified

    Uppsala researchers, in collaboration with foreign colleagues, have identified a number of new genes that can be tied to the disease SLE, including a gene that hopefully might be used to treat the disease in the future by regulating the production of antibodies. These unique findings are being published in three articles in the new issue of the journal Nature Genetics.

  • Flera gener som styr sjukdomen SLE har identifierats

    Uppsalaforskare har i samarbete med utländska kollegor identifierat ett flertal nya gener som kan kopplas till sjukdomen SLE, bland annat en gen med hjälp av vilken man i framtiden hoppas kunna behandla sjukdomen genom att reglera produktionen av antikroppar. De unika resultaten publiceras i tre artiklar det nya numret av tidskriften Nature Genetics.

  • Genetiken bakom sjukdomen SLE snart komplett

    I en ny studie har riskfaktorerna bakom den autoimmuna sjukdomen SLE kartlagts i hela människans arvsmassa. Resultaten av studien, där forskare från Uppsala universitet deltagit, presenteras idag i nätupplagan av New England Journal of Medicine.

  • Ny diagnostik – har vi råd att inte veta?

    Välkomna till ett presseminarium som arrangeras av Uppsala BIO, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, den 24 januari kl. 9.00-12.00.

  • Satsning på Uppsala universitets vågkraft

    Energibolaget Fortum och Mats Leijon vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, undertecknade på fredagen ett avtal som gör att vågkraftsanläggningen Islandsberg utanför Lysekil nu är på god väg mot full finansiering. Fortums satsning innebär att den sista pusselbiten nu är på plats för anläggningen på västkusten.

  • Filmens positiva inverkan på sin publik

    Att se på film kan göra att man blir bättre på att hantera existentiella frågor och fånga upp grundläggande värderingar som solidaritet och medkänsla. Även självbilden påverkas. Tomas Axelson har i sin avhandling i religionssociologi undersökt själva filmupplevelsen hos publiken och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 1 februari.

  • Nyupptäckt 1700-talstext ger kunskap om det vetenskapliga latinet

    En tidigare bortglömd text av den uppländske hebraisten Andreas Norrelius ger ny kunskap om det vetenskapliga latinet kring år 1700. Josef Eskhult har studerat Norrelius latinska översättning av Johan Kempers Matteuskommentar på hebreiska, en översättning som sannolikt har legat orörd på Uppsala universitetsbibliotek sedan 1700-talet. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 januari.

  • Nu kan livskvalitet mätas i ekonomiska termer

    Frågan om hur man ska upprätthålla en balans mellan kvalitet och kvantitet inom vården leder ofta till konflikter och frustration. Går förhöjd livskvalitet hos en enskild patient överhuvudtaget att mäta i pengar? Svaret är ja, och nu har dessa metoder ytterligare utvecklats av Maria Koltowska-Häggström vid Uppsala universitet. Hennes avhandling granskas den 18 januari.

Visa mer