Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ny bok om EU och den svenska arbetsmarknaden

    Kan den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster, arbete och kapital förenas med rätten till fackliga stridsåtgärder enligt den svenska modellen? Debatten om detta problem analyseras i en ny bok av Karl-Göran Algotsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

  • Dikning av kärr har drastiska konsekvenser för växtligheten

    Rikkärr är kalk- och artrika myrar, där bland annat många ovanliga och hotade växtarter finns. Under 1800- och 1900-talen har rikkärren till stor del dikats, vilket har lett till att många arter försvunnit helt. Att restaurera rikärren är svårt och kräver en kombination av åtgärder, visar Kalle Mälson i sin avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 juni.

  • Ulla och Stig Holmqvists kemipris ger glans åt svensk kemi

    Efter en donation efter Stig Holmqvist, tidigare universitetslektor vid Uppsala universitet, och hans hustru Ulla inrättades 2005 ett vetenskapligt pris i organisk kemi. Den 9 juni uppmärksammas detta pris och dess betydelse för svensk kemi vid en sammankomst med kemister, universitetsledning och släktingar till paret Holmqvist.

  • Atomen är som en bikupa

    Elektroner kretsar kring atomkärnan likt bin kring en bikupa. Oksana Travnikova har i sin avhandling studerat hur man, genom att bland annat ändra antalet elektroner i atomen, kan modellera nya material med bättre egenskaper, något som i förlängningen kan resultera i till exempel effektivare läkemedel och mindre hårddiskar. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 5 juni.

  • Jazzkonsert med Benny Goodman-klassiker

    Söndagen den 8 juni gästas Uppsala University Jazz Orchestra av den finske världsklarinettisten och -saxofonisten Antti Sarpila. Tillsammans blåser de nytt liv i några Benny Goodman-klassiker, framförda i unika originalarrangemang med Antti Sarpila i Benny Goodmans roll som klarinettsolist.

  • Shopping is a way of interacting with the world around us

    Our relationship with objects is multilayered and often very emotional, and this is expressed in the way we shop. Swedish ethnologist Erik Ottoson of Uppsala University has studied the way we look for things in shopping malls, town centres and flea markets, and even in skips.

  • Ny kunskap om blixtnedslag kan ge bättre åskledare

    Marley Becerras datormodell över blixtnedslag gör det möjligt att förutsäga var på en byggnad det är mest sannolikt att blixten slår ned. Den visar också att fler faktorer styr risken för nedslag än man tidigare trott. Den 5 juni lägger han fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Kommersiella gentester - för vem och för vad?

    Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.

  • Läkare upplever sjukskrivning som problematiskt

    Det är vanligt att läkare och patienter har olika åsikter om behovet av sjukskrivning, vilket upplevs som problematiskt. Några allmänläkare känner sig även hotade av patienter eller är rädda för att bli anmälda i samband med sjukskrivningsärenden. Det visar Malin Swartling, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 3 juni.

  • Att shoppa är ett sätt att interagera med omvärlden

    Vårt förhållande till föremål är mångbottnat och ofta väldigt känslomässigt, vilket tar sig uttryck i vårt sätt att shoppa. Etnologen Erik Ottoson vid Uppsala universitet har studerat vårt letande efter saker i gallerior, stadskärnor och på loppmarknader, men även i grovsopscontainrar. Avhandlingen granskas den 3 juni.

  • Eskimåer från Grönland och Alaska inte släkt

    Tidigare genetiska studier har visat att ursprungsbefolkningen i Amerika och Grönland har samma ursprung. Nu visar en internationell forskarstudie att så inte är fallet. Tidiga grönländska eskimåer är däremot släkt med folkgrupper i Sibirien.

  • Hot om biologiska vapen - forskarens ansvar?

    Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.

Visa mer