Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Knowledge of genetics improves uncertain medication

    Roughly 100,000 Swedes are under treatment with the blood-thinning drug Waran. Patients evince varying sensitivity to Waran, which makes the initiation of treatment a risky balancing act between hemorrhaging and clotting. Researchers at Uppsala University have developed a model for calculating the appropriate dose before treatment starts. The study appears in New England Journal of Medicine.

  • Kunskap om genetik förbättrar osäker medicinering

    Ungefär 100 000 svenskar behandlas med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Patienter är olika känsliga för Waran, vilket gör att behandlingen i början blir till en riskfylld balansgång mellan blödning och blodpropp. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en modell för att beräkna rätt dos innan behandlingen påbörjas. Studien publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.

  • Litet verktyg för att styra växande blodkärl öppnar nya möjligheter inom tumörforskningen

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt verktyg för att kunna studera de signaler i kroppen som styr blodkärlsbildning. Forskarnas rön, som publiceras i det nya numret av Lab on a Chip, gör det möjligt att bestämma vilka signaler i kroppen som drar till sig eller stöter bort blodkärl - kunskap som är mycket intressant inom tumörforskningen.

  • Ny konsertserie livar upp måndagarna

    Känns det lite extra tungt att stiga upp på måndagsmorgnarna? Uppsala universitets nya konsertserie Blue Monday hjälper dig att bota din måndagsångest, och visar samtidigt upp de olika musikverksamheterna vid universitetet. Först ut måndagen den 23 februari är Uppsala University Jazz Orchestra, som ger en gratiskonsert i Universitetsaulan.

  • Textillärarens förändrade roll

    Vad som händer med en praktikgrundad, handlingsburen kunskap när de strukturella förutsättningarna som styr dess utbildning förändras och hur ämnen, som av tradition inte är knutna till forskning, utan har sin grund i människors vardag, ändras behandlas i en avhandling i textilvetenskap vid Uppsala universitet, disputation den 20 februari.

  • De skapar framtidens energimaterial

    Med en ny superdator till hjälp skapar en grupp fysiker vid Uppsala universitet LiU och KTH nya material för framtidens miljö- och energiteknologi. Bland annat vill de bidra till effektivare bränsleceller och säkrare förvaring av kärnavfall.

  • Viktigt erkännande av vågkraft från Uppsala universitet

    Fortum har ansökt om stöd av Energimyndigheten för en kommersiell vågkraftpark i Sverige med teknik från Seabased, ett avknoppningsföretag från Uppsala universitet. Om anläggningen byggs blir det den idag största vågkraftparken i världen som levererar el till privatpersoner.

  • Planeternas turbulenta födelse

    Nya rön vad gäller planetbildning, extrasolära planeter och stjärnbildning presenteras i den avhandling i astronomi som läggs fram vid Uppsala universitet den 26 februari. Med hjälp av hydrodynamiska simuleringar har de tittat närmare på den drivande kraften vid planetbildning.

  • Vem talar bra svenska?

    Vem talar bra svenska och vad är det som gör att en person uppfattas som bra på att använda språket har studerats i en avhandling i nordiska språk som läggs fram vid Uppsala universitet den 28 februari 2009. Att vara grammatiskt korrekt är inte längre viktigt, istället är det den kommunikativa samsynen som ligger till grund för bedömningen.

  • Vi kan berätta om astronomi.

    Det är nu 400 år sedan som vetenskapsmannen Galileo Galilei för första gången riktade sitt egenhändigt byggda teleskop mot stjärnhimlen. Hans upptäckter av solen, månar, planeter och Vintergatan ställde tidigare teorier på ända. Något som förändrade människans världsbild för all framtid och la grunden till den moderna astronomin som vetenskap.

  • Darwin och evolutionsbiologin på 2000-talet

    I morgon, den 12 februari, är det 200 år sedan Charles Darwin föddes. Med anledning av detta har 2009 utnämnts till Darwinår. Vid Uppsala universitet har vi flera framstående forskare inom området som kan svara på frågor om vad Darwins evolutionsteorier har betytt och betyder för den moderna evolutionsforskningen idag. Här följer kontaktuppgifter till några av dessa forskare.

  • Årets Celsius- och Linnéföreläsningar om artificiell intelligens och ekosystem

    Torsdagen den 12 februari är det dags för 2009 års Celsius- Linnéföreläsning vid Uppsala universitet. Inbjudna talare är James H. Brown, professor i ekologi och Douglas Hofstadter, professor i kognitionsvetenskap och datavetenskap, båda framstående forskare inom sina respektive ämnesområden.

Visa mer