Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Rätt dos Waran bestäms av tre gener

    Nu har forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med kolleger vid Karolinska Institutet och Sangerinstitutet, hittat samtliga gener som bestämmer dosen av det blodförtunnande läkemedlet Waran (warfarin) hos svenskar. Resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics.

  • Fossil fragments reveal 500 million year old monster predator

    Hurdia victoria was originally described in 1912 as a crustacean-like animal. Now, researchers from Uppsala University and colleagues reveal it to be just one part of a complex and remarkable new animal that has an important story to tell about the origin of the largest group of living animals, the arthropods. The findings are being published in this week's issue of Science.

  • Fossilfragment avslöjar 500 miljoner år gammalt rovdjur

    När Hurdia victoria beskrevs för första gången år 1912 trodde man det var ett enkelt kräftdjur. Nu avslöjar forskare vid Uppsala universitet att skölden i själva verket var en del av ett egendomligt och skräckinjagande djur som kastar nytt ljus över ursprunget till en av världens största nutida djurgrupper; leddjuren. Studien publiceras i det nya numret av tidskriften Science.

  • Årets student- och alumndag lyfter fram studentlivets möjligheter

    En mötesplats för studenter, alumner, universitetsanställda och det omgivande samhället - det är tanken bakom årets student- och alumndag som ordnas den 25 mars. Under eftermiddagen och kvällen bjuds det på mingel, föreläsningar, paneldebatter, prisutdelning och underhållning i Universitetshuset. Medverkar gör bland andra Sture Linnér, Mattias Klum och SVT:s Christina Johannesson.

  • Eldföreställning berättar om klimatförändringar.

    Hur undervisar man om klimatförändringar i skolan? Ämnet handlar om allt från naturvetenskap och samhällskunskap till etik och beteendevetenskap - och innebär därför en extra utmaning för lärare runt om i världen. Nästa vecka blir intensivt inriktad på frågan med både forskarmöte och en spektakulär föreställning.

  • Existentiell hälsa och prästers utbrändhet

    Stressrelaterad utbrändhet bland präster i Svenska kyrkan har undersökts i det avhandlingsarbete som presenteras vid Uppsala universitet den 20 mars. En oklar yrkesroll är en bidragande orsak till att ungefär var femte präst riskerar att bli utbränd.

  • Nordiskt samarbete om lärarutbildning inlett

    Allt färre studenter söker till lärarutbildningen i Sverige och läget är detsamma i stora delar av övriga Norden. Ett resultat av ett nordiskt möte i torsdags blev ett initiativ till ett nordiskt samarbete när det gäller utvecklingen av lärarutbildningen.

  • God effekt av ljusterapi

    Personer med vinterdepression eller vintertrötthet får god effekt av ljusterapi. Resultaten är så pass positiva att man bör gå vidare med ytterligare studier i ämnet, säger den legitimerade sjukgymnasten Cecilia Rastad, som står bakom studien. Den 19 mars 2009 lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Ett nytt verktyg inom läkemedelsutveckling

    Att navigera i kemisk rymd handlar den avhandling i läkemedelskemi som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 mars 2009. Nya läkemedelskandidater kan nu tas fram med hjälp av en egenutvecklad åttadimensionell rymdkarta över läkemedelsmolekyler.

  • Hedersdoktor på besök föreläser om kvinnoöde

    Ernst Håkon Jahr är en av Nordens mest framstående och mångsidiga språkforskare och hedersdoktor vid Uppsala universitet. Den 19 mars håller han en öppen föreläsning i Ihresalen, Engelska parken.

  • Important new model shows how proteins find the right DNA sequences

    Researchers at Uppsala University and Harvard University have collaboratively developed a new theoretical model to explain how proteins can rapidly find specific DNA sequences, even though there are many obstacles in the way on the chromosomes. The findings are being published today in the scientific journal Nature Physics.

  • Viktig ny modell visar hur proteinerna hittar på DNA

    Forskare vid Uppsala universitet och Harvard University har tillsammans utvecklat en ny teoretisk modell som förklarar hur proteiner snabbt kan hitta specifika DNA-sekvenser, trots att det sitter många hinder i vägen på kromosomerna. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics.

Visa mer