Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Kokboken som bygger på vetenskap

    Forskare vid Uppsala universitet har redan tidigare slagit fast att mat lagad på nordiska livsmedel kan sänka kolesterol och blodtryck och minska kroppsvikten. Nu har samma forskare tillsammans med en matkreatör skrivit en kokbok där råvarorna från den vetenskapliga studien komponerats till läckra rätter.

  • D-vitamin, kaffedrickande eller motion? Förebyggande av benskörhet i fokus på internationell forskningskonferens

    Antalet höftfrakturer har nästan fyrdubblats i Sverige, från 5 000 per år på 1950-talet till dagens 18 000. Vad betyder det faktum att vi rör oss allt mindre och vilken roll spelar D-vitamin som kosttillskott? Vid en internationell forskningskonferens på Älvsjömässan 19-23 maj presenteras de senaste rönen om arvsanlagens betydelse och åtgärder för att minska risken för benbrott.

  • Uppsala och Gotland förnyar högskolesverige

    Styrelsen för Högskolan på Gotland och konsistoriet vid Uppsala universitet har idag beslutat att lämna in en begäran till regeringen om att få gå samman. I planerna ingår bl.a. att skapa något som ännu inte finns i det svenska högskolelandskapet: en internationell liberal arts-utbildning. Samgåendet planeras till den 1 juli 2013.

  • Inbjudan: Pressträff efter konsistoriet

    På torsdag 19 april är det dags för konsistorium (styrelse) som följs av pressträff med rektor Eva Åkesson och prorektor Anders Malmberg.

  • Universitetet uppmärksammar Sista april-traditionerna

    Timmarna räknar sakta men säkert ner på den digitala klockan som många uppmärksammat på Carolina Rediviva. När den står på noll är klockan 15 den sista april och rektor Eva Åkesson kommer att vifta med sin studentmössa från balkongen.

  • Genetisk anpassning av fettmetabolism viktig för utvecklingen av människohjärnan

    För ungefär 300 000 år sedan anpassades människan genetiskt för att kunna producera ökade mängder Omega-3 och Omega-6 fettsyror. Denna anpassning kan ha varit avgörande för utvecklingen av den moderna människans unika hjärnkapacitet. I dagens livssituation bidrar denna genetiska anpassning istället till en högre risk att utveckla sjukdomar som hjärt-, kärlsjukdom.

  • Ftalater kan ge ökad risk för typ 2-diabetes

    Det finns ett samband mellan en typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk att få diabetes bland äldre. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care.

  • Ifrågasatt teori om stjärnvindar får ny glöd

    En internationell forskargrupp har lyckats hitta väldigt speciella slags stoftkorn i svala jättestjärnors närhet. Detta innebär att uppsalaforskaren Susanne Höfners teori om hur stjärnor slutar sina liv plötsligt fått ny aktualitet. I nya numret av Nature kommenterar hon forskargruppens rön.

  • Titanic skiljer sig från andra fartygsolyckor

    Den 15 april är det på dagen hundra år sedan Titanic förliste under sin jungfrutur. Sedan dess har det funnits en allmän uppfattning att kvinnor och barn räddas först vid katastrofer. Baserat på en analys av 18 av de mest uppmärksammade fartygskatastroferna från 1800-talet fram till idag drar Uppsalaforskare slutsatsen att detta är en myt.

  • Upptäckt av gåtfull dinosaurie i Patagonien

    En svensk-argentinsk forskargrupp har hittat en 70 miljoner år gammal ficka med fossila ben och ägg av en intressant fågellik dinosaurie i Patagonien. Studien har nyligen publicerats i nätupplagen av tidskriften Cretaceous Research.

  • Storspiggens gener visar anpassningen till sötvatten

    Storspiggens arvsmassa har nu kartlagts av en internationell forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala universitet, Broad Institute och Stanford Universitet i USA. Resultaten publiceras i tidskriften Nature och visar hur arvsmassan förändrats så att storspiggen kunnat anpassa sig till sötvatten efter den senaste istiden. De flesta förändringarna har skett genom att geners reglering förändrats.

  • Vem är krigsförbrytaren Joseph Kony?

    Filmen ”KONY 2012” har gjort Joseph Kony känd över hela världen, som ledare för Herrens motståndsarmé under inbördeskriget i Uganda. Men vem är han egentligen? Och vilka andra aktörer har ett finger med i spelet? Det är temat för en öppen föreläsning av Sverker Finnström, docent i kulturantropologi.

Visa mer