Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång

    Ny forskning från Uppsala universitet tyder på att en aktiv livsstil senare i livet skyddar den grå hjärnsubstansen och kognitiva funktioner hos människor. Dessa fynd publiceras nu i den vetenskapliga tidsskriften Neurobiology of Aging.

  • Barns hjärntumörer mer olika än man trott

    Barnhjärntumörer bevarar vissa egenskaper från den normala cell de en gång uppstod ifrån - ett hittills okänt förhållande som har betydelse för hur tumörcellerna svarar på behandling. Det visar Uppsalaforskaren Fredrik Swartling tillsammans med forskare från USA, Kanada och England i en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften Cancer Cell.

  • Nervcellssignaler påverkar stamcellers delning i ögat

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att stamceller i ögat regleras av transmittorsubstansen gammaaminosmörsyra (GABA). Cellerna som studerats finns vid näthinnan och skulle vid skada eller sjukdom kunna hjälpa till att reparera näthinnan. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.

  • Kvinnor med PMS drabbas oftare av förlossningsdepression

    I Sverige drabbas över 10 000 kvinnor av förlossningsdepression varje år. I en avhandling från Uppsala universitet har läkaren Sara Sylvén sett att kvinnor som lidit av PMS innan sin graviditet löper större risk än andra att drabbas. Hon har också sett att ju högre nivåer av hormonet Leptin en kvinna har desto lägre är chansen att insjukna i förlossningsdepression.

  • USA-Kina-relationer diskuteras under konferens

    Kina har under de senaste åren på område efter område intagit en position som världens näst mäktigaste nation efter USA. Hur ser Kinas långsiktiga mål ut, och går vi mot slutet av den amerikanska eran? Den 25-26 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera relationerna mellan de två länderna.

  • Unga materialforskare belönas för innovationer

    Idag offentliggjorde Ångström Materials Academy vid Uppsala universitet vilka som får årets innovationsstipendier för doktorander och examensarbetare som bedriver materialforskning tillsammans med industrin, eller utvecklar forskningsidéer med kommersiell potential. I år heter stipendiaterna Peter Forsberg, Lisa Bläckberg, Ilknur Bayrak Pehlivan, Tobias Walla och Johan Gråsjö.

  • Upplösning av viruspartikel vid infektion kartlagd på atomnivå

    För att ett virus ska kunna infektera en cell måste höljet runt dess arvsmassa lösas upp. I en avancerad simuleringsstudie har Uppsalaforskare nu fått fram viktig information kring processen när viruspartikeln öppnar sig. Artikeln publiceras 10 maj i den ansedda tidskriften PLoS Computational Biology.

  • Symposium om sekundär traumatisering inom folkmordsstudier

    I det akademiska studiet av folkmord och massivt politiskt våld möter forskaren ofta svårt traumatiserade individer och arbetar med deras berättelser. Den 21-23 maj arrangerar Uppsala universitets Hugo Valentin-centrum ett internationellt symposium med inbjudna folkmordsforskare om trauma och sekundär traumatisering.

  • Första spadtaget för FREIA-laboratoriet

    Den 14 maj tas första spadtaget för det nya FREIA-laboratoriet för utveckling av acceleratorteknik bland annat för den framtida ESS-anläggningen utanför Lund.

  • Ny metod ger bättre analys av kronisk lymfatisk leukemi

    Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en tumörform med varierande förlopp, där många patienter lever länge med sin sjukdom medan andra snabbt försämras. Forskare vid Uppsala universitet har använt ny sekvenseringsteknik för att studera och jämföra genetiska förändringar hos grupper av patienter med olika prognos. Metoden kan användas för att studera KLL på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.

  • Säkrare strokebehandling inte självklart säkrare

    Många patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer får inte den behandling som rekommenderas i första hand för att de anses för sköra. I sin avhandling, baserad på det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård: Riks-Stroke, visar läkaren Signild Åsberg att detta kan öka snarare än minska risken för patienten.

  • Nya miniatyriserade instrument kan undersöka spännande vattenmiljöer

    Vissa vattenmiljöer är både mycket intressanta och svåra att utforska. Det kan till exempel handla om att först behöva ta sig igenom ett mycket tjockt istäcke. För det är dagens undervattensfarkoster ofta för stora. Jonas Jonsson vid Uppsala universitet har bland annat utvecklat instrument som mäter djup, temperatur och elektrisk ledningsförmåga i vatten och ändå ryms på en lillfingernagel.

Visa mer