Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • ​Ungdomar förväntar sig en miljökollaps

    Ungdomar tror att vi är på väg mot en miljökollaps snarare än mot en hållbar värld. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att trots att gymnasieungdomar är medvetna om dagens miljöfrågor tycker de att det är svårt, eller omöjligt att göra något för att undvika en miljökollaps. Istället refererar en del av dem till framtiden genom att likna den vid historierna om Hungerspelen.

  • Nyupptäckt ”kusin” ändrar bilden av dinosauriernas släktträd

    En ny sorts härskarödla, som nu beskrivs vetenskapligt för första gången, visar att vissa egenskaper man tidigare trott var typiska för dinosaurier egentligen utvecklades mycket tidigare. Möt Teleocrater rhadinus – den äldsta arten på den gren av härskarödlor som utvecklades till bland annat fåglar och dinosaurier.

  • ​David Harvey föreläser i Uppsala

    Professor David Harvey, vid the Graduate Center of the City University of New York, som är världskänd för sin forskning om urbanitet och kapitalismens historiska och geografiska utveckling, håller en öppen föreläsning i Uppsala den 20 april.

  • Ny forskning förklarar hur vissa höns får randiga fjädrar

    Fåglar visar upp en otrolig biologisk mångfald vad det gäller fjäderdräktens mönster och färger. Men hur uppstår dessa fascinerande mönster? I en ny studie som publicerats i PLOS Genetics visar svenska och franska forskare att det krävs två oberoende mutationer för att förklara uppkomsten av gökfärg (svart- och vitrandiga fjädrar) hos höns.

  • Mördarbinas gener är nyckeln till deras framgång

    Mördarbin är hybrider mellan afrikanska och europeiska bin. De är lättretade och aggressiva och sprider sig snabbt eftersom de konkurrerar ut andra honungsbin i biodlingar. I en ny studie har forskare från Uppsala universitet kartlagt mördarbinas gener och i dessa hittat möjliga förklaringar till deras framgångar.

  • Genetiska faktorer har stor betydelse för vilken tid på året sillen leker

    Det är viktigt för olika arter att föröka sig då avkomman har störst chans att överleva. En ny studie, där DNA från 25 populationer av sill från både västra och östra Atlanten undersökts, visar att genetiska faktorer har stor betydelse för när leken sker. I hög utsträckning är det samma genvarianter på båda sidorna av Atlanten som förklarar om sillen leker på våren eller hösten.

  • Vad och vilka bryr vi oss om när vi vaccinerar oss?

    Eftersom vaccin skyddar inte bara den som tar det, utan även de andra personer som man annars hade kunnat smitta, så finns det en mängd tänkbara motiv för att välja att vaccinera sig. Förutom det mest självklara – att man vill skydda sig eller sina barn från att bli sjuka – så visar forskning att många också påverkas av omsorg om andra.

  • Nytt verktyg för prognos och val av behandling vid ledgångsreumatism

    Vid ledgångsreumatism bildas antikroppar som påverkar inflammationen i lederna. I en artikel som publiceras idag i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases visar forskare vid Uppsala universitet att förekomst av antikroppar mot ledproteinet kollagen II kan kopplas till en bättre prognos.

  • ​B-vitaminer kan motverka epigenetiska effekter av luftföroreningar

    En ny studie av forskare vid Columbia University Mailman School of Public Health och Uppsala universitet visade att B-vitaminer kan spela en avgörande roll för att minska effekterna av luftföroreningar på vårt epigenom. Resultaten har publicerats online i tidskriften PNAS.

  • Gips har en stabiliserande effekt vid handledsfrakturer

    Det radiologiska läget efter en handledsfraktur blir bättre om handleden fixeras med gips under en månad istället för om gipset tas av efter 10 dagar. Det är därmed klarlagt att gips har en stabiliserande effekt vid handledsfrakturer. Det framgår av en doktorsavhandling vid Uppsala universitet som lades fram av specialistläkaren i ortopedi, Albert Christersson den 3 mars.

Visa mer