Dagens flamingor filtrerar ut sin föda från vatten, vilket gör att deras bajs innehåller många rester av mikroskopiskt små byten. I en ny vetenskaplig artikel beskrivs väldigt likt innehåll från över 150 miljoner år gammalt fossiliserat flygödlebajs. Det är det första direkta beviset på att vissa flygödlor från sen jura också var filtrerare och åt liknande föda som dagens flamingor.
Det finns ett ökande behov av biomarkörer för tidig diagnostik av sjukdomar och uppföljning av behandling. Så kallade exosomer är lovande för detta ändamål men det kan vara svårt att se vilka exosomer som kommer från vilka vävnader. I en ny studie presenterar forskare från Uppsala universitet och ett avknoppningsföretag en teknik för att effektivt identifiera ytproteiner på enskilda exosomer.
Varje år får drygt 1 300 personer i Sverige diagnosen hjärntumör. Nu har ett internationellt samarbete bestående av forskare vid universitet i Wales, USA och Uppsala upptäckt målmolekyler som kan leda till nya behandlingsmetoder mot hjärntumörer. Resultaten presenteras idag i en artikel i tidskriften Cancer Discovery.
Problemet med tillgång till säkert dricksvatten i stora delar av Bangladesh är en ständig utmaning. En forskargrupp från Uppsala universitet, Sverige och Dhaka universitet, Bangladesh visar nu att en lokalt växande och tidigare outnyttjad grön makroalgart kan användas för att extrahera cellulosananofibrer, som sedan kan formas till pappersark med skräddarsydd porstorlek för vattenbehandling.
Supraledande material kan leda ström helt utan energiförluster. Högtemperatursupraledning i kopparoxider upptäcktes för 30 år sedan men orsaken till deras höga övergångstemperatur är fortfarande en gåta. För att komma närmare gåtans lösning presenterar Uppsalaforskare nu ett nyupptäckt material som är supraledande trots att det bara är tre atomer tjockt.
Medicinska och farmaceutiska fakultetens priskommitté vid Uppsala universitet har beslutat att tilldela Alkistis Skalkidou, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, årets Eric K. Fernströms Svenska pris.
Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer. Resultaten, som publiceras i den ansedda tidskriften Current Biology, är intressanta ur både medicinskt och evolutionsbiologiskt perspektiv.
I en ny studie från Uppsala universitet, SciLifeLab, har forskare funnit totalt 141 regioner (gener) i vår arvsmassa som förklarar en stor del av den genetiska risken bakom astma, hösnuva och eksem. Så många som 41 av de identifierade generna har inte tidigare kopplats till en ökad risk för dessa sjukdomar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Human Molecular Genetics.
Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.
Snart kan vi ersätta fossila bränslen med en koldioxidneutral produkt bildad från solenergi, koldioxid och vatten. Forskare vid Uppsala universitet har lyckats framställa mikroorganismer som effektivt kan producera alkoholen butanol utav koldioxid och solenergi, utan att behöva gå omvägen via solceller. Det visar en ny studie som publiceras i den tidskriften Energy & Environmental Science.
Anlagda dagvattendammar i Uppsala stad har en oväntat hög biologisk mångfald. En studie som nu presenteras visar att hela 61 procent av alla trollsländsarter som finns i Uppland, varav flera är sällsynta, också finns i dammarna. Det visar en undersökning utförd av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften Ecological Indicators.
För att effektivt producera protein måste bakteriers ribosomer nå ett mRNAs startställe, men RNA-strukturer kan blockera detta. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att ribosomer kan binda en region långt ifrån det korrekta startstället. Ribosomen "on standby" tvinnar sedan upp mRNAt för att effektivt påbörja avläsningen.
