Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Pressinbjudan: Zennströmföreläsning om klimatledarskap med Keri Facer

    En nyckeluppgift för universiteten under det kommande seklet är att göra omfattande samhällsförändringar möjliga för att behålla en levande planet. Det menar Keri Facer, innehavare av Zennströms gästprofessur i klimatledarskap vid Uppsala universitet som på kvällen den 1 oktober håller sin Zennströmföreläsning.

  • Ny mekanism bakom störd insulinfrisättning identifierad

    Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns β-celler och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.

  • ​Ett steg på väg mot framtidens kvantdatorer

    Uppsalafysiker har för första gången kunnat identifiera hur man kan skilja mellan så kallade äkta och falska Majoranatillstånd. Forskningsresultaten är ett stort steg på vägen mot en fortsatt utveckling av topologiska supraledare och användandet av Majornatillstånd för avancerade kvantdatorer i framtiden.

  • ​Lars Lambert får årets Disapris

    Årets Disapristagare är Lars Lambert. Motivering: ”Årets Disa-pris tilldelas Lars Lambert för boken ’Uppsala kring 1900. Staden och människorna i Alfred Dahlgrens bilder’. Genom en lysande kombination av fotografi och kulturhistoriska texter, berättar boken fängslande och finstämt om människor, byggnader och platser i ett sedan länge förgånget Uppsala.”

  • Halverad dödlighet bland infarktpatienter som deltar i hjärtskola

    Patienter som deltar i den ”Hjärtskola” som nästan alla patienter erbjuds efter en första hjärtinfarkt lever längre än patienterna som ej deltar. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som idag publiceras i tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

  • Kvinnors bukfetma starkare kopplad till diabetes och hjärt-kärlsjukdom

    En stor studie från Uppsala universitet, med över 325,000 deltagare, visar att bukfetma är en stor bidragande orsak till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studien visar också att bukfetma är en större riskfaktor för kvinnor än för män. Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.

  • Barns plats i stadsplaneringen högaktuellt tema på Uppsala Health Summit 2019

    Dagens förtätning av städer leder till minskat utrymme för lekplatser, skolgårdar och spontan lek, vilket påverkar barns hälsa och utveckling negativt. Trots att barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år saknas ofta barnperspektivet i planeringen. Det internationella toppmötet Uppsala Health Summit den 8-9 oktober fokuserar på samhällsåtgärder som främjar barns rörelsefrihet och livslust.

  • Nytt WHO-reagens för autoantikroppar positivt för SLE-patienter

    I en ny studie, som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases, presenteras ett WHO-referensreagens som tagits fram av ett internationellt team av forskare och kliniska laboratorier. Detta reagens kommer att underlätta justering av autoantikroppsanalyser vid SLE och därmed också diagnos och behandling av SLE-patienter.

  • Gustavianum stänger för renovering

    Den 29 september stänger Gustavianum för en planerad renovering. Syftet med renoveringen är framförallt att förbättra klimatet i byggnaden och att utöka utställningsytorna för att visa större omsorg om föremålen. Sista aktiviteterna innan stängningen: Seminarium om framtiden efter renoveringen, med bl a museichefen Mikael Ahlund 4/9. Kulturnatten 14/9, sista visningarna av huset 28-29 september.

  • Skapandet av en bra broiler – så ser rasen Plymouth Rocks släktträd ut

    Hönsrasen White Plymouth Rock har varit central för utvecklingens av dagens moderna broilers. Men hur gick det egentligen till när denna ras avlades fram? Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans amerikanska kollegor analyserat dess arvsmassa för att få reda på vilka raser som ingår i släktträdet.

  • ​En aminosyra avgörande för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö

    Förändring av en enda aminosyra har haft en viktig roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring förekommer hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Visa mer