EU kommer med en satsning på över en och en halv miljard kronor (150 miljoner euro) för forskning på batterier, som koordineras från Uppsala universitet. Satsningen Battery 2030+ har pågått i tre år och går nu vidare i nästa steg. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av batterier som är miljömässigt och livstidsmässigt uthålliga, säkra och effektiva.
I en ny studie som letts av forskare från Uppsala universitet syns ett tydligt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet vid storskaliga översvämningskatastrofer. Länder med ojämn fördelning av inkomst hade många gånger högre dödlighet jämfört med länder med mer jämt fördelade inkomstnivåer. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability.
Rika eliter med stora pooler och välskötta gräsmattor berövar fattigare grupper grundläggande tillgång till vatten i städer runt om i världen. Social ojämlikhet är en större orsak till städers vattenbrist än miljöfaktorer som klimatförändringar eller städernas befolkningstillväxt. Det visar en ny studie, ledd från Uppsala universitet och som nu publiceras i Nature Sustainability.
– Vår studie v
Värmeböljor i Sydeuropa beror inte enbart på växthuseffekten. Klimatförändringar har gjort en särskild sorts atmosfäriska cirkulationsmönster mer vanligt, och detta har bidragit till extremvädret och varit den underliggande orsaken till nio av tio av alla dödsfall, till följd av värmen. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och CNRS i Frankrike som nu publiceras i PNAS.
En helt ny biologisk metod för att extrahera vätgas från luft har identifierats av forskare vid bland annat Uppsala universitet. Forskningen har utförts av ett internationellt och tvärvetenskapligt forskarlag och publiceras i tidskriften Nature. Upptäckten kan på sikt bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.
Om torkan i Maputo fortsätter att öka, kommer vattenransoneringen stramas åt och ojämlikheterna i samhället att växa sig starkare. Fattiga hushåll kommer att påverkas mest och risken för vattenburna sjukdomar kommer att bli mycket större. Det är effekterna i ett framtidsscenario för Maputo, som tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och Manchester University.
Forskare från bland annat Uppsala universitet har undersökt effekten av stigande temperaturer på livslängden hos pollinerande fikonsteklar. Resultaten visar att steklarna levde mycket kortare liv vid höga temperaturer, vilket skulle göra det svårt för dem att ta sig den långa sträckan mellan träden de pollinerar.
PRESSINBJUDAN: Scania, Midsummer, Eksjö Maskin & Truck, Dalakraft, Ernst Express och forskare vid Uppsala universitet bjuder in till pressvisning av en ny – helt unik – solcellslastbil. Tillsammans arbetar vi för att utveckla en ny generation lastbilar, där solceller på lastbilarna genererar solenergi som direkt kan minska koldioxidutsläppen från lastbilen och dessutom ge el till elnätet.
Sverker C Jagers, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för studier av kollektivt handlande vid Göteborgs universitet, blir Uppsala universitets femte gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap.
Genom att lägga om och samordna produktionen av el och värme skulle Sveriges energisäkerhet kunna höjas och elnätets stabilitet stärkas. Med omläggningen skulle man också kunna minska användandet av biomassa, vilket skulle vara bra för biodiversiteten. Det är slutsatserna i en ny sammanläggningsavhandling från Uppsala universitet (5 publicerade artiklar)
En ny avhandling i kulturantropologi om hur staten, kommunen och gruvbolag hanterat frågan kring lokal- och ursprungsbefolkningens behov av rum och rumslighet när man har planerat och genomför samhällsomvandlingen, som flytten av Kiruna innebär. En amerikansk forskare som har skrivit om ”Att transformera Kiruna: Produktionen av rum, samhälle och nedärvd ojämlikhet i de svenska malmfälten”
Uppsala universitets tvärvetenskapliga forskningsprogram Unga kvinnors psykiska hälsa har fått ta emot en privat donation på 10 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat gå till att bygga upp en långsiktig studie av minst 5 000 kvinnor som ska följas från 15 års ålder och livet ut. Målet är att kunna svara på bland annat vad som bidrar till, och vad som skyddar mot, psykisk ohälsa.
