Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Barnen fick titta på flera bilder av ansikten och andra föremål. En ögonrörelsekamera under skärmen registrerade var på skärmen spädbarnet riktade blicken. Bild: Nature Human Behaviour

    Gener påverkar om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt

    Om spädbarn vid fem månaders ålder tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu kunnat visa. Resultaten tyder på att det finns en biologisk grund för hur spädbarn skapar sina unika visuella upplevelser och vilka saker de lär sig mest om.

  • Dokumentationskrav osynliggör förskolebarn

    Dokumentationskraven inom förskolan skapar fokus på produktion och prestation medan omsorg och lek hamnar i skymundan. Det här påverkar barnens egna berättelser om sig själva och strider även mot läroplanens intentioner. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Ny studie visar samband mellan p-piller och depression

    Kvinnor som använde kombinerade p-piller hade en högre risk att utveckla depression jämfört med kvinnor som inte använde. P-piller ökade kvinnornas risk med 73 procent under de första två åren av användning. "Eftersom vi bara undersökte kombinerade p-piller i denna studie kan vi inte dra slutsatser om andra alternativ" säger Therese Johansson, en av forskningsledarna, kopplad till WomHer.

  • Ökad risk för testikelcancer hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset visar att män som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel autism och ADHD, också har en något ökad risk att drabbas av testikelcancerformen seminom. Det här den första studien som visar på ett sådant samband och resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Cancer.

  • Märta Nasvelldagen: Ätstörningar, dagens och morgondagens vård

    Märta Nasvelldagen: Ätstörningar, dagens och morgondagens vård

    Märta Nasvelldagen 2023 – i år med temat ”Ätstörningar, dagens och morgondagens vård”. Det blir föreläsningar om svår ihållande ätstörning men även om friskfaktorer, förebyggande arbete, nuvarande behandling och om ätstörning under graviditet. Arr: Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Föreläsningarna är öppna för allmänheten. https://www.medfarm.uu.se/kalendarium/marta-nasvelldagen

  • Autism kan kopplas till annorlunda uppfattning av rörelse i spädbarnsåldern

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att barn som senare utvecklar symptom på autism redan vid fem månaders ålder har en annorlunda aktivitet i hjärnans synbark när de tittar på saker som rör sig och bildar mönster. Detta fynd kan tyda på att autistiska personer redan från väldig ung ålder uppfattar sin omvärld på ett annorlunda sätt.

  • Studien visar att en måendeförsämring kunde debutera vid olika tidpunkter i livet; under en internationell insats, vid hemkomst, eller många år efter hemkomst. Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten.

    Ny bok lyfter komplexiteten i utlandsveteraners mående

    Att leva och arbeta i en krigszon kan påverka människor på flera olika plan – medicinskt, socialt, psykologiskt, moraliskt och existentiellt. I en ny bok presenterar sociologiforskaren Jan Grimell vid Uppsala universitet resultaten från sin studie ”Veteranhälsans limbo” där han undersökt utlandsveteraners hälsa.

  • ”Corona. Två barn slåss mot corona.” Femåring ritar och beskriver coronapendemin. © Svenskt barnbildarkiv.

    ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”

    Detaljrika bilder av sjukdom och död och uteblivna aktiviteter. Det är vanliga motiv på barnteckningar under covid-19-pandemin. En ny studie från Uppsala universitet, där forskarna har studerat 91 teckningar gjorda av barn mellan 4 och 6 år, visar att pandemin påverkade barnen mycket och att de hade mycket kunskaper om sjukdomen. 6-åring: ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”,

  • Datorplatta gör förskolebarns lek mindre kreativ

    Förskolebarns lek med datorplattor är mindre kreativ och fantasifull jämfört med deras lek med fysiska leksaker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, och skillnaden är markant. Resultaten går emot det som ibland hävdas, att ny teknologi skulle göra barn mer kreativa. "Våra resultat var tydliga men också överraskande med tanke på läroplanen", säger forskaren.

  • Till vänster serotonin- och höger dopamintransportörbindning före behandling.

    Olika förändringar i hjärnan med SSRI och KBT

    De neurokemiska förändringarna i hjärnan ser olika ut hos de patienter med social ångest som behandlats med både SSRI-läkemedel och KBT, jämfört med de som enbart behandlats med KBT. Medan kombinationsbehandlingen där läkemedlet ingick blockerade serotonintransportörerna, så ökade tillgången till transportörer för patienter som enbart fick KBT-behandling.

  • Att göra förort – hur förortsvenska skapar ett "vi"

    Hur används talspråket av ungdomar i förorten för att skapa en gemensam identitet? Det är fokuset i monografin ”Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund”. I avhandlingen, som är en talspråksstudie, har forskaren undersökt hur bland annat språket används av ungdomar i förorten för att forma en kollektiv identitet.

  • Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad

    I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorna söker sig till surrogatmödraskap, och hur de förhåller sig till processen.

Visa mer