Heparansulfat är en kolhydrat som tillverkas av nästan alla celler i kroppen. Det är allra viktigast under fosterutvecklingen, men heparansulfat är också involverad i t ex blodkärlsbildning, fettomsättning och njurfunktion hos vuxna. Nu har Uppsalaforskare identifierat den mekanism som kan styra den biologiska aktiviteten hos heparansulfat, vilket på sikt kan få medicinska tillämpningar.
Bananflugan har länge varit viktig för att identifiera gener och mutationer som ligger bakom fysiska defekter, men forskningen har försvårats av bristen på effektiva metoder. I dagens nätupplaga av Nature Methods presenterar en europeisk forskargrupp, med forskare från Uppsala universitet, en helt ny forskningsresurs för att kartlägga bananflugans genetiska mutationer.
The discovery of the brain’s so-called melanocortin system and its central role in controlling appetite has paved the way for entirely new possibilities for treating obesity and anorexia.
Upptäckten av hjärnans så kallade melanocortinsystem och dess centrala roll för aptitkontroll har öppnat för helt nya behandlingsmöjligheter av övervikt och anorexi. I det nya numret av den ansedda tidskriften Nature Reviews Drug Discovery publiceras en översikt om banbrytande forskning på detta område som författaren Jarl Wikberg och andra forskare utfört under snart två decennier.
APS-1 is an rare hereditary disease where the immune system attacks the body’s own organs. Within the framework of a major EU project, coordinated by Professor Olle Kämpe at Uppsala university, scientists have now managed to identify a protein that opens new possibilities of understanding APS-1 and other autoimmune disorders. The discovery is being published in The New England Journal of Medicine.
APS-1 är en ovanlig ärftlig sjukdom där immunsystemet attackerar kroppens egna organ. Inom ramen för ett stort EU-projekt, koordinerat av professor Olle Kämpe vid Uppsala universitet, har forskare nu lyckats identifiera ett protein som ger nya möjligheter att förstå både APS-1 och andra autoimmuna sjukdomar. Upptäckten publiceras i den amerikanska tidskriften The New England Journal of Medicine.
Datorprogram kan under vissa omständigheter vara lika bra som, eller till och med bättre än, en lärare när det gäller undervisning av känslomässigt uttryck i musik. Det visar Jessika Karlsson i sin avhandling i psykologi där hon presenterar en ny metod som kan användas musikundervisningen. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 14 mars.
Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären senare i livet, oavsett vilken familjebakgrund och vilka individuella egenskaper man har. Petra Sundlöf har i sin avhandling i kulturgeografi undersökt utbildning, sysselsättning och inkomst bland unga i Stockholmsregionen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 mars.
Hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt, men varför gör vi det? I en avhandling i teologi vid Uppsala universitet har Johan von Essen studerat vad arbetet betyder för dem som jobbar ideellt. Han disputerade den 29 februari.
"Du har inte städat!", "Du har tagit den sista mjölken!" – när vi grälar gör vi det oftast genom att klandra andra för deras beteende, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Marie Sörlin har studerat ett antal fiktiva gräl i svensk dramatik från de senaste 300 åren och kommit fram till att vi fortfarande grälar på samma sätt som på 1700-talet. Hon disputerade den 1 mars.
Hur berättar man med hjälp av musiken sagor om prinsessor, vargar och fåglar? Svaret ges på vårens familjekonsert med Kungliga Akademiska kapellet, som under ledning av director musices Stefan Karpe kommer att bjuda på en musikalisk sagostund. Konserten hålls lördagen den 8 mars i Universitetsaulan.
Hur tyska intellektuella medverkade till att göra rasismen rumsren i nationalsocialismens Tyskland är temat för årets Hugo Valentin-föreläsning, som hålls den 5 mars vid Uppsala universitet. Föreläser gör Claudia Koonz, professor i historia vid Duke University, Durham, North Carolina. Föreläsningen är öppen för allmänheten.
