Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Oväntat stora skillnader i abborrars DNA

    Abborrpopulationer kan leva 300 meter från varandra utan att blanda sig med varandra. Vattentemperaturen spelar större roll för isoleringen än avståndet, mest avskiljda är de populationer som lever i områden med stora temperaturskillnader. Det visar Sara Bergek vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.

  • Bättre stresshantering hjälper hjärtpatienter

    Stress och nedstämdhet ökar riskerna för att återinsjukna i hjärtsjukdom. Inom primärvården i Uppsala pågår sedan några år en unik undersökning, där hjärtpatienter med hjälp av kognitiv beteendeterapi lär sig hantera och undvika stress. Resultaten hittills är positiva, visar en ny avhandling av Mats Gulliksson som granskas vid Uppsala universitet den 18 september.

  • Unik analys visar att solen är en ovanlig stjärna

    Solen är lite av en särling bland stjärnorna. En forskargrupp med medlemmar från Uppsala, Australien, Tyskland och Portugal har för första gången kunnat visa att vår stjärna har en blandning av olika grundämnen som skiljer sig från de flesta stjärnors.

  • Osäker svensk import av dansk olja

    Danmarks framtida produktion av olja och gas kommer att minska påtagligt och all export kan upphöra innan 2030, varnar en studie från Uppsala universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Energy.

  • Erfarenhet är inte alltid en bra källa till kunskap

    Erfarenhet kan vara en högst subjektiv och osäker kunskapskälla. I själva verket är många av våra "erfarenheter" konstruerade av oss själva, baserade på vad vi vet men också på vad vi tror. Det här kan bidra till att förklara hur fördomar och felaktiga uppfattningar kan leva vidare både privat och yrkesmässigt, visar Ebba Elwin vid Uppsala universitet i en avhandling som granskas den 18 september.

  • Forskningsmiljö för bättre cancerbehandling invigs

    En del nya, i vissa fall mycket dyra cancerläkemedel, hjälper endast 10 - 20 procent av patienterna och effekten kan vara kortvarig. För att undvika onödiga biverkningar eller behandlingar som inte gör nytta samlas nu resurserna vid Uppsala universitet för att ta fram ny diagnostik för detta ändamål.

  • Årets Disapris till meteorologen Pär Holmgren

    Meteorologen Pär Holmgren tilldelas årets DISA-pris för populärvetenskapligt författande. Han får priset för sitt populärvetenskapliga engagemang i klimatfrågan.

  • Högskole- och forskningsministern på besök

    Den 16 september besöker högskole- och forskningsminister Tobias Krantz Uppsala universitet för att träffa forskare, studenter och ledning. Han berättar om sin vision för den svenska högskolan och svarar på frågor från studenter och anställda.

  • Troublesome green algae serve as coating substrate in record-setting battery

    Unwanted blooms of Cladophora algae throughout the Baltic and in other parts of the world are not entirely without a positive side. A group of researchers at the Ångström Laboratory at Uppsala University have discovered that the distinctive cellulose nanostructure of these algae can serve as an effective coating substrate for use in environmentally friendly batteries.

  • Besvärlig grönalg kan bli bas för rekordbatteri

    De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.

  • Venus äntligen tillbaka i Linnéträdgården

    Linné prydde sin trädgård med en Venusstaty, som sedan fick flytta med när botaniska trädgården flyttades till sin nuvarande plats nedanför slottet. Därifrån försvann hon sedan spårlöst någon gång på 1800-talet. En donation har nu förverkligat ett efterlängtat önskemål från universitetet att återföra Venus till sin plats i Linnéträdgården.

  • Svenskt självbestämmande viktigare än neutralitet

    Den svenska neutraliteten var inte huvudorsaken till att Sverige dröjde med att gå med i EU - istället var det viljan till ekonomiskt och politiskt självbestämmande som var avgörande. Det menar ekonomhistorikern Erik Magnusson som undersökt Sveriges beslut att inte ansöka om medlemskap under 1960- och 1970-talen och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 september.

Visa mer