Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Uppsalaforskare visar mekanismer bakom utväxten av nya blodkärl

    Genom att cellreceptorer kombineras ihop på olika sätt kan en cell finjustera överföringen av en signal till en respons. Forskare vid Uppsala universitet har visat att en kombination av två besläktade men sinsemellan olika receptorer kan reglera utväxten av nya blodkärl efter behandling med tillväxtfaktorer. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften EMBO Journal.

  • The sexual tug-of-war - a genomic view

    The genes that are most beneficial to males are the most disadvantageous for females, and vice versa. This genetic conflict between the sexes is important in maintaining genetic variation within a species researchers at Uppsala University have shown in a study on fruit-flies published in the open access journal PLoS Biology.

  • Olika könsintressen gynnar genetisk variation

    De gener som är bäst för bananflugans hannar missgynnar honor och tvärtom. I en ny studie visar Uppsalaforskare att det finns sådana ”genetiska konflikter” mellan könen, som sannolikt är viktiga för att bevara den genetiska variationen inom arten. Studien publiceras ni i tidskriften PLoS Biology.

  • Stormöte om smittsamma sjukdomar

    Uppkomst av nya infektionssjukdomar, och återkomst av gamla, är en ödesfråga för samhället och för den sjukvård som idag tas för given. Den 16-17 mars arrangerar Uppsala universitet det största nationella mötet någonsin om så kallade zoonotiska sjukdomar i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Ekologer, veterinärer och läkare från hela landet deltar.

  • Enzym kan skydda mot biverkningar vid cancerbehandling

    Cellgiftsbehandling är vanligt vid tumörsjukdomar, men ett problem med metoden är att även kroppens friska celler skadas vid intensiv och långvarig behandling. Forskare vid Uppsala universitet har nu med biokemiska metoder lyckats förbättra ett av kroppens enzymer så att det effektivt kan bryta ned vissa cellgifter, och på sikt skulle kunna minska biverkningarna vid cancerbehandling.

  • Satsning på ämnesdidaktik stärker lärarutbildningen

    Vid Uppsala universitet pågår en riktad satsning på ämnesdidaktik inom lärarutbildningen. Fler forskare ska stimuleras till forskning inom området, vilket på sikt ska komma förskola och skola till nytta.

  • Ny behandling vid förmaksflimmer kan hjälpa många patienter

    Patienter med förmaksflimmer löper ökad risk att drabbas av stroke och andra blodproppar. En fördjupad analys av studien RELY visar att dabigatran, ett nytt blodförtunnande läkemedel, ger ett likvärdigt eller bättre skydd mot stroke jämfört med warfarin även hos patienter med lägre strokerisk. De nya resultaten presenteras idag vid amerikanska kardiologsällskapets kongress i Atlanta, USA.

  • Kriget mot terrorismen ur ett genusperspektiv

    I tider av hot och osäkerhet tenderar människor att söka sig till det som är bekant, tryggt och igenkännbart. Traditionella uppfattningar om genus kan vara en viktig del i en sådan reaktion. I en ny bok visar etikforskaren Anna T. Höglund vid Uppsala universitet att detta var precis vad som hände i USA efter terrorattentaten den 11 september 2001.

  • Standup for Energy – ett energisamarbete för framtiden

    Standup for Energy är ett unikt samarbete mellan Uppsala universitet, KTH, SLU och Luleå tekniska universitet. På Energitinget i Älvsjö den 16-17 mars presenteras forskningsprogrammet som ska finna framtidens förnybara energi för hushåll, industrier och transporter.

  • Så skiljer sig människans gener från schimpansens

    Schimpansen är människans närmaste släkting. I sin avhandling har Anna Wetterbom studerat olika sorters skillnader i arvsmassan för att se om, och i så fall hur, de kan ge upphov till de olika särdrag vi kan se mellan arterna. Jämförelser mellan människa och schimpans kan leda till en större förståelse för mekanismer bakom sjukdomar och ökad kunskap kan rädda schimpansen från utrotning.

  • Scientific breakthrough in genetic studies of animal domestication

    The genetic transformation of wild species has occurred as humans have used individuals carrying favorable gene variants for breeding purposes. In the current issue of Nature an international team led by Swedish researchers has revealed some of the secrets underlying the remarkable development of the domestic chicken.

  • Storskalig genetisk kartläggning gör kycklingen het som modellorganism

    Utvecklingen av våra husdjur och grödor är den viktigaste innovationen som skett under människans historia. Genetiken bakom denna utveckling är dock fortfarande ofullständigt känd. Ett stort steg mot att förstå processen har nu tagits då Uppsalaforskare använt ny storskalig teknik vid för att kartlägga arvsmassan hos åtta olika sorters tamhöns och deras anmoder. Studien publiceras idag i Nature.

Visa mer