Vad är livskvalitet och vem bestämmer när livskvaliteten är hög? Och hur fungerar egentligen medicinsk behandling vid dövhet? Under den tvärvetenskapliga konferensen om funktionshinder vid Uppsala universitet den 20 april ges svar på dessa frågor och många andra.
Ute bland institutionerna vid Uppsala universitet finns samlingar som länge varit undanpackade och som ytterst få personer känt till. I utställningen Gömda och glömda som öppnar lördagen den 17 april berättar dessa föremål historier om forskning, universitetet och dess anställda genom tiderna.
Fysisk aktivitet gör att KOL-patienter upplever att de mår bättre och får en högre livskvalitet. Det visar sjukgymnasten Mats Arne i en avhandling som försvaras den 16 april vid Uppsala universitet. Hans forskning visar också att många sjuka skäms över att ha drabbats av KOL och att skammen gör att man dröjer med att uppsöka vård.
Researchers at Uppsala University have developed a new method for identifying genetic variation, including mutations, in active genes. Hopes are strong that the method represents an important research tool that will lead to the development of new diagnostic tests.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att påvisa mutationer och andra små genetiska variationer i aktiva gener. De har stora förhoppningar att metoden både blir ett viktigt forskningsredskap och kommer att bidra till utvecklandet av nya diagnostiska tester.
En ger en helt ny bild av Raoul Wallenberg, medan de andra två beskriver inbördeskrigets Uganda respektive folkmordet i Rwanda: Tre forskare från Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet har fått betydande internationell uppmärksamhet för sina nyligen publicerade böcker. Den 12 april pratar de om sina studier vid ett seminarium på Campus Engelska parken.
Vilken betydelse har en stats ekonomi för demokratin? Den polsk-amerikanske professorn Adam Przeworski har utsetts till årets mottagare av det prestigefyllda Skytteanska priset i statskunskap för sin forskning inom detta område. Prissumman på 500 000 kronor delas årligen ut av Skytteanska stiftelsen vid Uppsala universitet till den som gjort det ”mest värdefulla bidraget till statskunskapen”.
The hunter-gatherers who inhabited the southern coast of Scandinavia 4,000 years ago were lactose intolerant. This has been shown in a new Swedish study published in the journal BMC Evolutionary Biology. It supports the researchers’ earlier conclusion that today’s Scandinavians are not descended from the Stone Age people in question but from a group that arrived later.
Den australiska zebrafinken väger mindre än femton gram, har samma partner hela livet och lär sig att sjunga av sina föräldrar. Forskare vid bl a Uppsala universitet har nu för första gången analyserat zebrafinkens genom, och resultaten ger nya ledtrådar till mekanismerna och evolutionen bakom kommunikation genom läten. Studien publiceras i tidskriften Nature.
De jägare-samlare som bodde längs södra Skandinaviens kuster för 4000 år sedan var laktosintoleranta. Det visar en ny studie som gjorts vid Uppsala och Stockholms universitet, och som publiceras i BMC Evolutionary Biology. Studien stödjer tidigare resultat av samma forskare, som visat att dagens skandinaver inte härstammar från dessa stenåldersmänniskor utan från en grupp som invandrade senare.
Vissa individer blir lättare beroende av god mat än andra. I sin avhandling visar apotekaren Johan Alsiö att de råttor som blev överviktiga av mat med mycket socker och fett fick ett starkt sockersug och ångest när de återgick till sin vanliga kost.
Skolan och dess lärare är ständigt aktuella och ofta ifrågasatta i samhällsdebatten. I en avhandling från Uppsala universitet lyfter forskaren Anneli Frelin upp en dimension av lärares arbete som kräver en särskild sorts professionalitet: den som behövs för att skapa och upprätthålla relationer mellan lärare och elever och mellan eleverna i skolan.
