Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Proteinsyntesens kodlås öppnat med datorberäkningar

    Hur kan det komma sig att de molekyler som läser av den genetiska koden ”vet” när det är dags att sluta läsa och släppa loss ett färdigt protein från i cellen? Det är en av de olösta frågorna om hur livet fungerar på mikronivån. I en artikel i den ansedda tidskriften Nature visar Uppsalaforskare i detalj hur detta med all sannolikhet går till.

  • Seminarium om katastrofhjälpen på Haiti

    Den internationella katastrofhjälpen till jordbävningens offer på Haiti är en av de största insatserna genom historien. Vad är möjligt att göra vid en så omfattande händelse? Vilka problem uppstod och hur löstes de av hjälparbetarna? Media hälsas välkomna till ett seminarium den 1 juni inom ramen för en kurs i internationell katastrofhälsovård.

  • A stone says more than a thousand runes

    It was not necessary to be literate to be able to access rune carvings in the 11th century. At the same time those who could read were able to glean much more information from a rune stone than merely what was written in runes. This is shown in new research from Uppsala University in Sweden.

  • Fiskar gör sämre partnerval när de ser suddigt

    Utseendet är viktigt även för fiskar när de väljer partner, visar ny forskning vid Uppsala universitet. När synen försämras vid kraftiga algblomningar får de en sämre partner än i klart vatten. I Fiskebäckskil på västkusten pågår just nu uppföljande experiment i laboratoriet.

  • Miljögift som cancerbehandling

    De flesta förknippar bekämpningsmedel med allvarliga risker för människor och miljö, men ibland kan giftiga ämnen paradoxalt nog användas för att förbättra hälsan. Ekotoxikologen Vendela Asp visar i sin avhandling att en nedbrytningsprodukt av det välkända insektsgiftet DDT skulle kunna användas för att bekämpa cancer i binjurebarken.

  • Datorsystemen motsvarar sällan användarnas behov

    Dåliga datorsystem med låg användbarhet är ett arbetsmiljöproblem i dagens Sverige. Användarnas behov är sällan något man tar hänsyn till när nya IT-system utvecklas. Trots att många ser problemet prioriteras det inte i organisationerna, visar en ny avhandling av Åsa Cajander som disputerade vid Uppsala universitet den 26 maj.

  • Pappas attityder till ätande påverkar döttrarnas

    Pappornas betydelse för sina döttrars attityder till mat och ätande har inte uppmärksammats tillräckligt. Det menar beteendevetaren Josefin Westerberg Jacobson som den 11 juni disputerar vid Uppsala universitet på en avhandling om risk- och skyddsfaktorer för utveckling av stört ätbeteende. Hon visar också att flickor som önskade att de vore smalare löpte högre risk.

  • Årets pedagogiska pristagare utsedda

    En teolog, en biolog, en narkosläkare och en företagsekonom får årets pedagogiska pris vid Uppsala universitet. Dessutom tilldelas historiken Gunnel Cederlöf det fria priset för sina insatser för internationalisering i undervisningen.

  • Vilks will complete interrupted lecture at Uppsala University

    The Department of Philosophy at Uppsala University has decided to invite the artist Lars Vilks during the fall term, provided that all arrangements can be decided upon by the University and the local police in order to secure that the lecture can be held in an orderly fashion.

  • Vilks kommer att avsluta sin föreläsning

    Filosofiska institutionen har bestämt att de ska bjuda in Lars Vilks igen under hösten, under förutsättning att säkerhetsansvariga på Uppsala universitet i samråd med polisen bedömer att den kan genomföras under ordnade former.

  • En sten säger mer än tusen runor

    Läskunnighet var inte ett krav för att kunna ta del av en runristning på 1000-talet. Samtidigt kan den som är läskunnig utvinna mycket mer information ur en runsten än bara det som är skrivet med runorna. Det visar en ny avhandling av Marco Bianchi som disputerade vid Uppsala universitet den 22 maj.

  • Handskrifter dåtidens internet för maktmotståndare

    För meningsmotståndarna under Gustaf den III:s tid blev handskrifterna ett sätt att sprida sitt budskap – och de var lika svåra för makten att kontrollera som dagens internet. Litteraturvetaren Annie Mattson har studerat handskrivna smädeskrifter mot Gustaf III och lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 22 maj.

Visa mer