Författarna Ola Larsmo och Cecilia Davidsson har anställts på deltid på institutionen för litteraturvetenskap vid Uppsala universitet under en termin. Tanken är att de ska bidra med sin författarkompetens både inom grundutbildningen och på högre nivåer.
Intresset för berättelsen i identitetsskapande och som grund för att förstå omvärlden har ökat lavinartat bland forskare inom många discipliner de senaste åren. Den 16-17 september arrangeras en internationell konferens vid Uppsala universitet, som fokuserar på berättelsens betydelse för hur vi ser på hälsa och sjukdom.
Under 70 år har världen missbrukat antibiotika som gemensam resurs, genom slarvig användning och minskande ansträngningar att ta fram nya preparat. Resultatet är växande antibiotikaresistens, som hotar att ta sjukvården tillbaka till den tid när en lunginflammation oftast var synonym med döden.
For 70 years the world has mismanaged the common good of antibiotics. The result is a growing global burden of antibiotic resistance, threatening to take health care back to an era where ordinary infections might once again become fatal.
I vilka typer av miljöer utvecklas och nyttiggörs teknisk/naturvetenskaplig universitetsforskning bäst? Den frågan är utgångspunkt för kulturgeografen Tobias Fridholms avhandling som han försvarar vid Uppsala universitet den 9 september.
Influensapandemi och klimatförändringar är exempel på komplexa situationer som kan utvecklas till samhällskriser. Hur klarar vi att lära av tidigare samhällskriser och undvika att upprepa misstag? Pedagogen Ing-Marie Persson har i sin avhandling undersökt vad som påverkar och kan förbättra samverkan mellan människor i förebyggande krisberedskapsarbete.
Vad är det som gjort japansk populärkultur, till exempel Manga, så framgångsrik – inte bara i Japan utan över hela världen? Kulturgeografen Jakob Nobuoka har analyserat hur den skapats och visar bland annat att konsumenterna har en viktig roll som aktiva kreatörer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 10 september.
Med gränsöverskridande samarbete och storskalig teknik är det möjligt att åstadkomma både nydanande medicinsk forskning och samhällsnytta. Detta vill SciLifeLab Uppsala nu demonstrera genom en rad projekt som får chansen att pröva nya vägar.
Att uttrycka en specifik känsla med ansiktets muskler kan påverka själva känslan - men det varierar mellan olika personer. Per Andréassons har i sin avhandling i psykologi som han lägger fram vid Uppsala universitet den 17 september studerat emotionell empati. Han visar också att personer med hög emotionell empati imiterar andras ansiktsuttryck i större utsträckning än andra.
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.
The growing problem of antibiotic resistance, which compromises our ability to treat common infections, represents one of the greatest threats to public health worldwide. Researchers, politicians and representatives from public health organisations and the pharmaceutical industry will gather in Uppsala from 6–8 September to discuss global strategies.
Till hösten har det varit ett mycket högt söktryck till de företagsekonomiska utbildningarna i Uppsala. För att komma in på ekonomprogrammet direkt från gymnasiet krävs i Uppsala de högsta betygen i landet.
