I början av mars fylls Linnésalen, Botaniska trädgården i Uppsala, av blommande kameliaträd. Det är den danske blomsterkonstnären Tage Andersen, som gästar den pampiga nyklassicistiska byggnaden med sin imponerande kameliasamling.
I takt med ett varmare klimat kommer fästingarnas förekomst och därmed risken för borrelia att öka i Norden. Det visar en studie vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Ticks and Tick-Borne Diseases.
I takt med ett varmare klimat kommer fästingarnas förekomst och därmed risken för borrelia att öka i Norden. Det visar en studie vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Ticks and Tick-Borne Diseases.
Stockholms utveckling som stad har tvingat fram en storstadsestetik som lett till en ny fiktionsform – storstadslitteraturen. Litteraturvetaren Alexandra Borg tar i sin avhandling ett grepp om stockholmslitteraturen och visar att den varit betydelsefull för stockholmarnas identitet. Disputationen äger rum den 25 februari.
Vackra vågar, snirkliga glas – och konst av i många fall hög kvalitet. När Museum Gustavianum letade efter föremål och berättelser med anknytning till kemi blev resultatet häpnadsväckande. En professorsmålning av Isaac Grünewald, en världsunik samling av grundämnen i ren form och ouppackat handblåst laboratorieglas är bara några exempel. Den 12 februari öppnar utställningen.
Efter 25 år blommar vad som mycket väl kan vara en ny art av aloë. Mats Thulin, professor vid avdelningen för systematisk biologi vid Uppsala universitet, hittade 1985 växten på gipskullar i Nugal, Somalia och tog med sig frön hem till Sverige.
Småskalig hållbar energi i ett kallt klimat – det är intresset som fört en delegation från Yukon, Kanada, till Uppsala i morgon tisdag den 8 februari. Gruppen kommer att titta på en biokolanläggning i Librobäck och besöka Ångströmlaboratoriets energiforskare.
Undervisningen i svenska vid de tyska universiteten under tidigt 1900-tal var inte bara av intresse för akademiker, utan även i högsta grad för politiska aktörer. Det visar Andreas Åkerlund i sin avhandling i historia som han lägger fram vid Uppsala universitet den 11 februari.
Ordet knyppling har under vår tid varit liktydigt med onyttigt kvinnligt arbete. Men under 1500- och 1600-talet var knypplade bårder och uddar av guld och silver på klädedräkt och andra textilier status och förbehållet samhällets allra översta skikt. Textilvetaren Lena Dahrén har gjort den första studien någonsin av detta konst- och kulturhistoriskt värdefulla och världsunika material.
An international research team has managed to capture an image of an intact virus and a membrane structure with the aid of extremely intensive and ultra-short pulses from the world’s first hard X-ray free electron laser. This new advance in structural biology is being published today in the journal Nature.
Ett internationellt forskarteam har lyckats få fram en bild av ett intakt virus och en membranstruktur hos en fotosyntetisk bakterie med hjälp av extremt intensiva och ultrakorta hårdröntgenpulser från världens första frielektronlaser av sitt slag. Detta nya steg inom strukturbiologin publiceras idag i två artiklar i tidskriften Nature.
Idag kan patienter med typ 1-diabetes behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler från donatorer, men cellernas överlevnad är låg. Olof Eriksson presenterar i sin avhandling en avbildningsteknik som gör det möjligt att följa de transplanterade cellerna i kroppen – ett instrument som kan bli viktigt när man vill förstå varför cellerna skadas.
