Jordens mest framgångsrika bakterier finns i oceanerna och hör till gruppen SAR11. I en ny studie ger forskare från Uppsala universitet en förklaring till framgången och ifrågasätter samtidigt gängse teori om dessa bakterier. I analysen har de också identifierat en sällsynt och hittills okänd släkting till mitokondrierna, cellernas energikraftverk.
Fred, utveckling och mänskliga rättigheter är temat för Jan Eliasson, diplomat och Sveriges utrikesminister april-oktober 2006, när han håller årets Dag Hammarskjöldföreläsning i universitetsaulan den 18 september.
Nya fynd av unikt välbevarade fossila kalkskal från Gotland, Kanada, Australien och Kazakstan ger en helt ny inblick i miljön i det hav som täckte jorden för mer än 400 miljoner år sedan. Nya analysmetoder gör det möjligt att i detalj undersöka fossila skal och på så sätt få insikter i oceankemin i forntida hav. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Geology.
Den iranske människorättskämpen och fredspristagaren Shirin Ebadi gästar Uppsala universitet den 8 oktober. Hon håller då en öppen föreläsning i universitetsaulan om mänskliga rättigheter utifrån sina erfarenheter i hemlandet.
Det internationella nätverket ReAct, som koordineras från Uppsala universitet, har en aktiv och viktig roll i en internationell konferens i Indien om antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer.
Maja Hagerman, journalist och författare till den uppmärksammade boken ”Försvunnen värld” och regissören Wilhelm Carlsson, som de senaste åren gett Uppsala två unika operaupplevelser, har utsetts till nya hedersdoktorer vid historisk-filosofiska fakulteten.
Forskning visar att bröstmjölk har många fördelar för barn som föds mycket tidigt i graviditeten. Den 14-16 september arrangeras en konferens vid Uppsala universitet där en revidering av WHO:s och UNICEF:s program för amningsstöd ska diskuteras. Konferensen ska resonera omkring hur dessa råd kan utformas för att även innefatta neonatalvård.
International Science program, ISP, startades av Uppsalaforskare för 50 år sedan. Den 26 september firas den framgångsrika modellen som långsiktigt stöttar utvecklingsländers uppbyggnad av en konkurrenskraftig vetenskaplig kompetens inom matematik, fysik och kemi.
Nationella prov i fysik, kemi och biologi har funnits sedan läsåret 2009/2010. Nu ska en grupp Uppsalaforskare i ett nytt forskningsprojekt ta reda på vilken betydelse proven haft för lärarnas undervisning. Snart får cirka 800 lärare i Mälardalen och Sverige en enkät som ingår i studien.
Årets Disapris tillfaller Erik Åsard, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Han får priset för att ha förmedlat nya insikter om USA:s samhälle och för att ha problematiserat den gängse uppfattningen om landet.
Elektronerna i nya material, t ex grafén, följer intressant nog inte fysikens lagar om sambandet mellan fart, massa och energi. Bland annat för att undersöka sådana material har Uppsalafysiker nu utvecklat ett superkänsligt instrument efter ett helt nytt koncept.
Det första ödlegenomet har nu kartlagts av internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Broad Institute, USA, och Uppsala universitet. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature och visar på både skillnader och likheter mellan ödlor, fåglar och däggdjur, samt indikerar att ödlors snabba miljöanpassning kan bero på en dynamisk arvsmassa.
