I det akademiska studiet av folkmord och massivt politiskt våld möter forskaren ofta svårt traumatiserade individer och arbetar med deras berättelser. Den 21-23 maj arrangerar Uppsala universitets Hugo Valentin-centrum ett internationellt symposium med inbjudna folkmordsforskare om trauma och sekundär traumatisering.
Den 14 maj tas första spadtaget för det nya FREIA-laboratoriet för utveckling av acceleratorteknik bland annat för den framtida ESS-anläggningen utanför Lund.
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en tumörform med varierande förlopp, där många patienter lever länge med sin sjukdom medan andra snabbt försämras. Forskare vid Uppsala universitet har använt ny sekvenseringsteknik för att studera och jämföra genetiska förändringar hos grupper av patienter med olika prognos. Metoden kan användas för att studera KLL på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.
Många patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer får inte den behandling som rekommenderas i första hand för att de anses för sköra. I sin avhandling, baserad på det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård: Riks-Stroke, visar läkaren Signild Åsberg att detta kan öka snarare än minska risken för patienten.
Vissa vattenmiljöer är både mycket intressanta och svåra att utforska. Det kan till exempel handla om att först behöva ta sig igenom ett mycket tjockt istäcke. För det är dagens undervattensfarkoster ofta för stora. Jonas Jonsson vid Uppsala universitet har bland annat utvecklat instrument som mäter djup, temperatur och elektrisk ledningsförmåga i vatten och ändå ryms på en lillfingernagel.
Polymera material har stor användning som biomaterial och används i bl a implantat och material för transport och frisättning av läkemedel. Jonas Mindemark vid Uppsala universitet har i sin avhandling bland annat visat att det är möjligt att få polymeren PTMC att binda till arvsmassa i form av DNA och föra in detta i levande celler. Försökens utfall mättes med hjälp av protein från lysmaskar.
Kommentarsfunktioner, bloggar och Twitter gör det möjligt för till exempel tidningar och politiker att interagera med sina läsare och följare. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Anders Larsson undersökt i vilken utsträckning denna möjlighet utnyttjas. Han har sett att i valet 2010 användes Twitter framförallt som ytterligare en enkelriktad kommunikationskanal.
Den 9 maj anordnar Uppsala universitets företagsekonomiska institution i samarbete med Föreningen Företagsekonomi i Sveriges, ett seminarium där medias roll och betydelse för universiteten diskuteras.
I en avhandling från Uppsala universitet har Åse Linné undersökt hur ett land som Kina trots både bristande industriell bas och forskningsstruktur skapar biotekniska läkemedel. Resultaten visar bland annat på betydelsen av landets militära forskning och utmaningarna med ett underutvecklat sjukvårdssystem med stark tilltro till traditionell kinesisk medicin.
Fleromättat fett minskar leverförfettning hos personer med bukfetma, även om de inte går ner i vikt. Det visar Uppsalaforskare i en oberoende koststudie som publiceras i majnumret av den vetenskapliga tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Valet av fett kan därmed även ha betydelse för att minska risken för vuxendiabetes.
Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, har blivit invald som utländsk ledamot i U.S National Academy of Sciences (NAS).
Datorlingvisten Mats Dahllöf vid Uppsala universitet har i en studie sett att det är större skillnad mellan manliga och kvinnliga talares ord- och ämnesval när det gäller politiker som tillhör allianspartierna än när det gäller dem som tillhör S, MP och V. Han har också sett att de könsrelaterade språkliga skillnaderna mellan män och kvinnor är större bland de äldre politikerna.
