Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Hedersdoktorer utsedda av språkvetarna

    Andrej Anatoljevitj Zaliznjak, professor i ryska och känd för sin forskning om de medeltida näverbreven från Novgorod samt Michèle Fruyt, professor i latin vid Paris IV Sorbonne, har utsetts till nya hedersdoktorer vid språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.

  • Projekt ska Korta vägen för nyanlända akademiker

    Nu startar utbildningen ”Korta vägen” i Västerås och i Eskilstuna. Syftet är att ge nyanlända akademiker chansen till en snabb karriärstart inom sitt kompetensområde. I projektet ingår bland annat ingenjörer, ekonomer och jurister samt kompetenser inom life science.

  • IMR-programmet hjälper patienter med schizofreni hantera sin sjukdom

    Schizofreni är enligt WHO en av de tio mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen. Rickard Färdig har i sin avhandling utvärderat programmet IMR, Illness Management and Recovery, och sett att deltagarna i programmet fick minskade symtom och bättre coping-färdigheter. Dessutom uppvisade deltagarna minskade självmordsbeteenden.

  • Is i munnen skyddar cancerpatienter mot cytostatikans biverkningar

    Patienter som får höga doser cytostatika, ”cellgift”, riskerar att drabbas av smärtsamma skador på slemhinnan i munhålan. I en avhandling från Uppsala universitet visar Anncarin Svanberg att patienter som fick suga på is medan de fick cytostatikabehandlingen fick mindre besvär och behövde mindre smärtlindring.

  • Guld kan göra solceller och ”smarta fönster” billigare och bättre

    ”Smarta fönster”, solceller, ljusemitterande dioder och fotokatalys är lovande tekniker för att spara på jordens resurser i energiproduktionen. I sin avhandling har Pia Lansåker vid Uppsala universitet visat hur guldfilmer och nanopartiklar av guld kan förbättra dessa applikationer och göra dem billigare att framställa.

  • Ny hedersdoktor inom historisk-filosofiska fakulteten

    Williams I. Woods, professor i geografi vid University of Kansas, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten för sin banbrytande forskning om ”terra preta”, en bördig jordart i Amazonas som bildats genom förhistoriska indiankulturers markanvändning.

  • Patientsäkerhet vid sjukvårdsrådgivning undersökt

    Sjuksköterskorna på sjukvårdsrådgivningen 1177 ställde fler slutna än öppna frågor, många samtal var relativt korta och fördes inte direkt med den sjuke utan via ombud. I en unik studie har distriktssköterskan och doktoranden Annica Ernesäter vid institutionen för Folkhälso – och vårdvetenskap, Uppsala universitet, analyserat de samtal till 1177 som senare ledde fram till en Lex Maria-anmälan.

  • Ny DNA-studie visar människans komplexa ursprung i Afrika

    Khoe- och San-folken i södra Afrika spelar en viktig roll för att förstå människans evolutionära historia. De härstammar direkt från den första förgreningen på nu levande människors släktträd. Det visar en studie som letts från Uppsala universitet och presenteras i tidskriften Science nätversion idag.

  • Rädsla kan suddas bort från hjärnan

    Nybildade känslominnen kan suddas ut ur människans hjärna. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science. Resultaten kan innebära ett genombrott för forskningen om minne och rädsla.

  • Budgetpropositionen får ros men också ris

    Budgetpropositionen som presenterades idag betyder för Uppsala universitets del bland annat en kvalitetsförstärkning till grundutbildningen. De stora forskningssatsningarna, bland annat till SciLifeLab, presenterades redan förra veckan och kommer att innebära förstärkning till verksamheten.

  • Har vi en moralisk plikt att delta i biobanksforskning?

    Biobanksforskning är viktig. Den kan förbättra sjukvården utan att människor utsätts för allvarliga risker. I en avhandling från Uppsala universitet hävdar Joanna Stjernschantz Forsberg att vi har en moralisk plikt att delta i den här typen av forskning.

  • Höga krav och förutfattade meningar kring skolmåltiden

    Måltiden som serveras hemma är idealet och både vuxna och barn har förutfattade meningar om skolmaten. Det har dietisten och doktoranden Christine Persson Osowski vid Uppsala universitet sett i sin avhandling där hon studerat den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid.

Visa mer