Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Genetiska förändringar identifierar leukemipatienter med sämre prognos

    Kronisk lymfatisk leukemi är en sjukdom med mycket varierande prognos. Vissa patienter blir mycket sjukare än andra. Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya resultat som tyder på att mutationer i två specifika gener skulle kunna användas för att avgöra vilka behandlingar som passar bäst för enskilda patienter.

  • DNA-studier avslöjar genetiska skillnader mellan sill och strömming

    Forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet har gjort en omfattande genetisk studie av sill och strömming runt våra kuster. Forskningen visar att det finns relativt få men mycket tydliga genetiska skillnader mellan sill och strömming och att dessa skillnader måste bero på genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Studien publiceras idag i tidskriften PNAS.

  • Från TV-spelskonsert till Animekonsert

    Efter succéerna med TV-spelskonserterna Level UPPsala och Level 2 kommer nu nästa stora satsning - Anime The Concert. Symfoniorkestern Kungliga Akademiska kapellet kommer, under ledning av dirigent Stefan Karpe, att framföra en konsert i Universitetsaulan i Uppsala och en konsert i Berwaldhallen, den 15:e och 16:e mars 2013.

  • De franska debatterna om slöjor och sekularism

    I en ny avhandling från Uppsala universitet analyserar religionshistorikern Per-Erik Nilsson de politiska debatter som omgärdat lagarna om bärandet av islamska sjalar som instiftades i Frankrike 2004 och 2010. Han visar bland annat hur politikers fokus på sekularism och den muslimska kvinnans klädeslplagg öppnat upp för en illiberal politik och aggressiv nynationalism.

  • Inventering av äldre medicinska preparat överlämnas till regeringen

    Uppsala universitet har gjort en noggrann inventering av medicinska preparat, inklusive mänskliga kvarlevor, som finns kvar som ett arv från äldre tiders forskning och utbildning. Sammanställningen överlämnas nu till utbildningsdepartementet som hanterar eventuella anspråk från organisationer.

  • Nya mediers betydelse för nationell identitet

    Vilken roll spelar nya medier för att skapa innehåll i nationsbegreppet? Idag finns det ett stort intresse att marknadsföra länders särart som varumärken på en global marknad. Sociologen Magdalena Kania-Lundholm visar att nya medier kan vara en positiv demokratisk kraft när i länder i stark förändring söker efter en ny nationell identitet.

  • Möt en pionjär inom tvärvetenskaplig forskning

    Donna Haraway, en världsledande forskare och vetenskaplig pionjär under de tre senaste decennierna håller den 30 oktober en öppen föreläsning i Universitetsaulan. Det är första gången hon besöker Sverige.

  • Insektshanars konkurrens om honor drivkraft för könsorganens evolution

    Då en hona parar sig med flera hanar konkurrerar dessa om att lyckas befrukta hennes ägg. Detta är en viktig evolutionär kraft som lett till att en mångfald av olika hanliga könsorgan har utvecklats. Det visar en studie av fröbaggar som idag publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Märklig mask avslöjar matsmältningens evolution

    Ett svensk-norskt forskarteam visar i en ny studie att inälvorna hos den säregna Priapulus-masken (eng. Penis worms) utvecklas på samma sätt som hos människor, fiskar och sjöstjärnor. Denna överraskande upptäckt visar att magarna hos mycket olika djurarter är uppbyggd på samma sätt.

  • Nya beräkningsmetoder ger bättre genetiska tester

    Så kallade genomtäckande associationsstudier har blivit vanliga inom medicin. Målet är att ta reda på vilka gener som har betydelse för olika sorters sjukdomstillstånd. Carl Nettelblad vid Uppsala universitet visar i sin nya avhandling hur nya beräkningsmetoder kan göra analyserna mer exakta utan att kräva mer datorkraft.

  • Forskare grillas i Levande Frågelådan

    Hur lång tid skulle det ta för en snigel att klättra upp på Mount Everest? På endast två minuter ska en forskare i matematik leverera svaret inför 500 förväntansfulla sjätteklassare. Fredagen den 26 oktober kl.10.00 är det åter dags för Levande Frågelådan då forskare från Uppsala universitet utsätts för de riktigt stora och utmanande frågorna i universitetsaulan.

  • Flugsnappares arvsmassa förklarar hur en art blev två

    Frågan om hur nya arter bildas är fortfarande en av de mest centrala frågorna inom biologin. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature beskriver forskare vid Uppsala universitet hur de kartlagt arvsmassan hos svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare och sett att det är skilda kromosomstrukturer snarare än skilda anpassningar i enskilda gener som ligger bakom arternas separation.

Visa mer