Många svenska sjöar är konjaksfärgade av dött organiskt material. Den kemiska sammansättningen av materialet har länge varit en gåta. I en ny artikel i tidskriften Nature Geoscience och i en ny avhandling från Uppsala universitet har Anne Kellerman jämfört den kemiska sammansättningen i det organiska materialet i över hundra svenska insjöar.
Att navelsträngen har betydelse för ett nyfött barn även sedan det lämnat livmodern visades för några år sedan av svenska forskare – en studie som fick stor internationell uppmärksamhet. I en uppföljande studie i tidskriften JAMA Pediatrics kan de nu visa samband mellan sen avnavling och barnets finmotorik vid fyra års ålder, särskilt hos pojkar.
Den andra juni, i samband med det indiska statsbesöket i Sverige, kommer Indiens president, H.E. Pranab Mukherjee att besöka Uppsala universitet. Vid besöket håller han ett anförande i universitetsaulan.
Den 30 maj ger Kungliga Akademiska kapellet Vårkonsert under ledning av Stefan Karpe. Solist är Roland Pöntinen, en av Sveriges främsta pianister. Det bjuds på verk av Ravel, Prokofiev och självklart 150-årsjubilaren Sibelius.
Människor som får höftledsproteser inopererade får ofta en förhöjd livskvalitet. I en ny avhandling från Uppsala universitet beskriver Maria Pettersson hur man genom att använda kiselnitridbeläggningar skulle kunna undvika en del av de nötnings och korrosions problemen som finns med dagens material.
För tidigt födda kan barn kan drabbas av en sjukdom på näthinnan som kan påverka deras syn. Men även för tidigt födda som inte fått sjukdomen kan få problem med ögonen. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Hanna Åkerblom att fotoreceptorernas funktion i näthinnan är reducerad hos för tidigt födda barn.
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till lingvistik och filologi, kostvetenskap, läkemedelskemi samt ekologi och genetik. Det fria pedagogiska priset tillfaller Felix Ho vid institutionen för kemi för hans arbete med att utveckla studenternas förmåga till vetenskaplig reflektion.
Årets utställning i Carolina Rediviva uppmärksammar 500-årsjubileet av Andreas Vesalius födelse. Andreas Vesalius (1514–1564) räknas som den moderna anatomins grundare, och hans epokgörande verk De humani corporis fabrica, Människokroppens byggnad, från 1543 är en milstolpe i medicinens historia.
Utbildningar i speldesign och spelutveckling har hållits på Campus Gotland sedan 2001. Den 25-26 maj är det dags för ämnesområdets årliga konferens. En viktig del i konferensen är studenternas möjlighet att presentera sina projekt för en expertjury bestående av internationella spelutvecklare.
Flera stora forskningsprojekt undersöker möjligheten att utnyttja energin som uppstår vid fusionsreaktioner till att producera elektricitet. En svårighet i arbetet är att det är så varmt i reaktorn att man inte kan ha mätinstrument där. I en avhandling från Uppsala utforskas olika metoder för att beräkna neutronflödet från reaktorn för att på så sätt få fram information om vad som händer där inne.
Författaren och statsvetaren Francis Fukuyama vid Stanford universitetet är 2015 års mottagare av skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för att med ”hisnande beläsenhet, skärpa och djärvhet kastat nytt ljus över framväxten av den moderna politiska ordningen” . Det skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda prisen som delas ut inom statskunskapen.
I en ny studie, publicerad i Nature, presenterar en forskargrupp från Uppsala universitet upptäckten av en ny mikroorganism. Denna mikroorganism representerar en felande länk i evolutionen av komplext liv och studien visar hur de komplexa celler som utgör växter, svampar samt djur och människor har utvecklats från enklare organismer.
