Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Tekniskt-naturvetenskapligt basår firar 25 år

    Det tekniskt-naturvetenskapliga basåret vid Uppsala universitet fyller 25 år. Sedan starten har runt 4 000 studenter gått utbildningen. Tre av fyra har fortsatt med universitetsstudier inom naturvetenskap och teknik.

  • ​Inbjudan: Pressvisning av Segerstedthuset

    Inflyttningen i Segerstedthuset, Uppsala universitet, är nu klar och huset ska invigas och öppna för besökare. Medier hälsas den 31 augusti kl. 15.00 välkomna till pressvisning, där representanter för flera aktörer som varit involverade medverkar.

  • “Ny” urtida marin reptil hittad i Tyskland – först i sitt slag

    Ett 132 miljoner år gammalt fossilt havsmonster från norra Tyskland har identifierats av en internationell forskargrupp. Lagenanectes kan knappast ha varit en skönhet, med superlång hals och tänder som stack rakt ut åt sidorna, men har nu fått en plats i det vetenskapliga släktträdet. Djuret visade sig vara en av de allra första elasmosaurierna.

  • Kursstart för nyanlända farmaceuter

    På måndag påbörjar 33 utbildade farmaceuter från 12 länder en kompletteringsutbildning som ska underlätta vägen ut på den svenska arbetsmarknaden.

  • ​Miljoner nya genetiska varianter hittade hos 1 000 svenska individer

    33 miljoner genetiska varianter, varav ca 10 miljoner nya, har hittats genom en omfattande kartläggning av den genetiska variationen i Sverige. Med hjälp av storskaliga metoder för DNA-sekvensering har hela arvsmassan analyserats hos tusen individer. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och publiceras i European Journal of Human Genetics.

  • Intervjuer med blyga barn – ny metod kan hjälpa barnen kommunicera

    I många olika sammanhang kan vuxna vilja veta mer om barns upplevelser, till exempel inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller rättsväsendet. Därför är det viktigt att det finns bra och tillförlitliga intervjumetoder. I en ny studie, publicerad i tidskriften PLOS ONE har forskare provat en ny metod med datorstöd där bland annat förenklade bilder av känslor och personer används.

  • Ny supersnabb metod att bestämma antibiotikaresistens

    Forskare från Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att mycket snabbt kunna bestämma huruvida en infektion orsakas av bakterier som är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Proceedings of the National Academy of Science, USA (PNAS).

  • ​Blodprovsbaserat verktyg för riskbedömning vid kranskärlssjukdom

    En studie, ledd av forskare vid Uppsala universitet, där över 13 000 patienter ingått, har resulterat i ett nytt verktyg som ska underlätta behandlingen av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Resultaten från studien publiceras i tidskriften the Journal of the American College of Cardiology, JACC.

  • Evolutionen hos viktigt cancerprotein kartlagd

    P53 är ett är världens mest berömda proteiner eftersom det är muterat (förändrat) i mer än hälften av alla cancrar. En nyckel till att förstå proteinet bättre är att ta reda på hur det har utvecklats. Eftersom p53 muterar så fort har det varit svårt men forskare vid Uppsala universitet har nu, med hjälp av en ny metod, kunnat följa proteinets evolution.

  • Stöd via internet hjälper föräldrar till cancersjuka barn

    Stöd via internet kan hjälpa föräldrar till barn med cancer att hantera symptom på traumatisk stress och depression. Det visar en ny studie från forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Medical Internet Research.

  • Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur

    Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalter i litteraturen från denna tid både stöttade och underminerade könsordningen.

  • Forskare finner svar i genetiken hos snabbväxande kycklingar

    Genom riktad avel har husdjursgenetiker snabbt förädlat fram väldigt snabbväxande kycklingar. Det är en av anledningarna till att priset på kycklingkött är så lågt idag. Trots den stora ekonomiska betydelsen av kycklingars tillväxt vet man ännu väldigt lite vad det är för genetiska mekanismer som gjort det möjligt att avla fram dagens snabbväxande kycklingar.

Visa mer