Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Arbetsminnet kan vara mer flexibelt än man tidigare trott

    I motsats till den vedertagna teorin att arbetsminnet har bestämda gränser, föreslår en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och New York University att dessa gränser anpassar sig till den uppgift som man utför. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften eLife.

  • ​ Vad som är god spermiekvalitet kan bero på hanen

    Det finns inte en sorts spermie som alltid är den bästa. I alla fall inte hos halsbandsflugsnappare. Vilken spermietyp som är mest framgångsrik beror på hanens övriga egenskaper. Det visar Uppsalaforskare i en studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Behavioral Ecology.

  • ​66 miljoner år gammal katastrof påverkar fortfarande hajar

    För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajsorter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp i snabb fart träda fram, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillsammans med andra närbesläktade grupper är de dominerande hajsorterna. Det visar en ny studie, där forskare från Uppsala universitet och University of New England har undersökt hundratals fossila hajtänder.

  • ​Kriget i jorden: Global studie visar hur mikroorganismer konkurrerar

    Forskare vid Uppsala universitet, SLU, Tartu universitet och EMBL i Heidelberg har genomfört den första globala genomiska kartläggningen av bakterier och svampar i jord. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature, visar att bakterier och svampar kämpar konstant om tillgång till näring. Som vapen produceras en mängd olika antibiotiska ämnen samtidigt som resistenser utvecklas som motmedel.

  • Nytt topologiskt kvantmaterial upptäckt

    I ett internationellt samarbete kunde Uppsalafysiker bevisa existensen av två olika topologiska kvanttillstånd i ett enskilt material, Hf2Te2P. Topologiska material uppvisar ovanliga materiefaser som t ex kvanttillstånd där elektronernas rörelse inte kan påverkas utifrån, vilket på ett effektivt sätt skyddar tillståndet mot störningar.

  • "Han saknar sin barndoms tystnad"

    ​Galatabron, Leksakstunneln, Mellanrummet och Kryddbasaren i Istanbul. Det är några av de ljudrum som etnologen Karin Eriksson-Aras har kartlagt och studerat. Hur blir en plats till genom ljud och hur påverkar de människorna där, är frågor som hon vill svara på i sin forskning.

  • Ny forskning påvisar cell i hjärnan som förbättrar inlärning

    ​Hur minne och inlärning fungerar är inte klarlagt, speciellt inte på nervkretsnivå. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med brasilianska kollegor upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften Neuron, kan få betydelse för möjligheten att motverka minnesförlust vid Alzheimers sjukdom.

  • Hjärnäpplet till Håkan Engqvist

    ​Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år Håkan Engqvist, professor i tillämpad materialvetenskap.

  • Kaninens tama beteende associerat med tydliga förändringar i hjärnans utveckling

    Den mest slående skillnaden mellan våra husdjur och deras vilda ursprungsarter är husdjurens tama beteende. En internationell forskargrupp har nu använt högupplösande magnetkamera (MRI) för att undersöka hur domesticeringen har påverkat hjärnans utveckling hos tamkaninen. Resultaten visar på tydliga skillnader mellan vilda och tama kaniner i de regioner av hjärnan som kontrollerar rädsla.

  • Antalet döda i organiserat våld fortsätter minska

    För tredje året i rad minskar antalet döda i organiserat våld i världen. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala Universitet. UCDP registrerade 90 000 dödsfall under 2017, en minskning med hela 32% sedan den senaste toppnoteringen 2014. Syrien är det land där skillnaden är som störst.

Visa mer