Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Många som får prostatacancer behöver inte opereras

    I övrigt friska män med allvarlig prostatacancer kan ha stor nytta av operation. Men många som fått en diagnos behöver inte opereras. Det är forskarnas slutsatser efter att under 29 år ha följt en stor grupp skandinaviska män med prostatacancer. Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine.

  • Ny typ av glaskeramer kan ge bättre munhälsa

    Nu har forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tagit fram glaskeramer som är tre gånger starkare än de redan existerande. Detta öppnar upp för en bättre tandvård där patienterna får starkare tänder och slipper besöka sin tandläkare lika ofta.

  • Peter Wallensteen får Torgny Segerstedt-medaljen

    Torgny Segerstedt-medaljen tillfaller i år Peter Wallensteen, seniorprofessor vid Uppsala universitet. Han får den för sina omfattande insatser inom i freds- och konfliktforskningen.

  • Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda

    Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Per Artursson, Kristina Edström och Lars Engwall, medan Linnémedaljen tilldelas professor Leif Andersson. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 25 januari nästa år.

  • Nya Oscarspristagare utsedda

    Uppsala universitets Oscarspris till yngre forskare har för 2018 tilldelats Weronica Ek vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och Ylva Söderfeldt vid institutionen för idé och lärdomshistoria.

  • När svenskarnas privathygien blev en samhällsfråga

    Hade vi varit medelsvenssons på 1800-talet hade det snart varit dags för julbadet, vårt enda riktiga varmbad i år. Men mot slutet av seklet började provinsialläkare sprida råd och budskap om vikten av personlig hygien och offentliga badstugor började byggas på landsbygden. Om detta handlar en ny avhandling i ekonomisk historia av Karolina Wiell vid Uppsala universitet.

  • Tre arter som tidigare sågs som blå kortvinge (bild a och c), Himalayakortvinge (bild b, d, f) och taiwanesisk kortvinge (bild e). Foto: Per Alström, Chengte Yao och Tang Jun/China Bird Tour.

    ​Blå kortvingen - inte en utan fyra separata arter

    Fågeln blå kortvinge (Brachypteryx montana) har hittills betraktats som en art. Nu har en internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, studerat de kontinentala och taiwanesiska populationerna och upptäckt att de tre underarter som finns i de områdena, i själva verket är tre helt olika arter.

  • Representanter för sju närbesläktade fågelfamiljer, som på engelska brukar kallas ”babblers”.  ​Alla foton: Per Alström

    ​”Babblers” skiljdes åt för 18-20 miljoner år sedan

    Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan. Det visar ny forskning av en internationell forskargrupp från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA. I sina studier har forskarna analyserat DNA från över 400 arter av bland annat fnittertrastarna.

  • Upptäckten av Lisowicia är det första beviset för att däggdjurslika dicynondonter stora som elefanter levde samtidigt som de mer välkända långhalsade sauropodomorf-dinosaurierna. Credit: Tomasz Sulej

    Gigantisk ”kusin” till däggdjuren funnen

    Under perioden trias levde däggdjursliknande reptiler kallade therapsider tillsammans med föregångare till dinosaurier, krokodiler och grodor. De var föregångare till dagens däggdjur. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med polska kollegor identifierat en ny therapsid-art, stor som en elefant, som tidigare passerat obemärkt under den vetenskapliga radarn.

Visa mer