Genom att manipulera genuttrycket hos en särskild gen som styr åldrande kunde forskare få rundmaskar att bli mer än dubbelt så gamla. Till forskarnas förvåning fick sedan barnen till dessa långlivade maskar fler ungar än andra. Den genetiska manipulationen hade alltså gett högre reproduktion i nästa släktled.
Reptiler visar en häpnadsväckande färgvariation och inom vissa arter så förekommer det olika färgvarianter. Nu visar en internationell forskargrupp att två specifika gener har en avgörande betydelse för gul och röd pigmentering hos den europeiska murödlan samt att genetisk variation i dessa gener även är kopplat till variation i djurens beteende.
Ska den offentliga sjukvården ge par möjlighet till utökad screening för genetiska sjukdomar innan de bestämmer sig för att skaffa barn? Ett sådant screeningprogram skulle kanske ge oss flerreproduktiva valmöjligheter och en större känsla av självbestämmande. Men i den andra vågskålen ligger etiska värden.
Forskare har i en ny studie identifierat hur dygnsrytmer i hjärnans celler styr när på dygnet möss blir hungriga och svarar på hormon som reglerar aptiten. Forskarna hoppas att dessa resultat så småningom kan bana vägen för att förstå hur sömnbrist och skiftarbete leder till fetma och typ 2-diabetes. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.
Kvinnliga ateistiska vloggare i USA ifrågasätts ordentligt och en del krävs på bevis på att gud inte existerar. Samtidigt tycker många av dem att det är viktigt att vara ateist i det offentliga rummet. När det kan vara helt omöjligt i privatlivet och i familjen – då blir Youtube en möjlighet att vara synlig, visar en ny avhandling i religionssociologi från Uppsala universitet.
I en värld som rör sig bort från fossila bränslen och mot förnybar energi behövs nya och bättre batterier. Det Uppsalaledda projektet Battery 2030+ har valts ut av EU-kommissionen för att skapa en grogrund för stora visionära, vetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt som tar itu med stora samhällsutmaningar och omvandlar vetenskapliga framsteg till konkreta innovationsmöjligheter.
Fortsatt bra utfall i konkurrens om forskningsanslag och fler internationella studenter. När Uppsala universitet idag behandlade årsredovisningen för 2018 i konsistoriet kunde man konstatera att universitetet fortsätter att utvecklas positivt. Vid mötet fastställdes också vilka studentkårer som ska företräda studenterna den kommande treårsperioden.
I de flesta fall när en bakterie behandlas med antibiotika som den är känslig emot så fungerar behandlingen. Men ibland fungerar inte det valda antibiotikat och en av förklaringarna till detta är heteroresistens, ett fenomen som forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid Emory University i USA klarlagt i detalj i en ny studie.
Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. En ny studie visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.
Det europeiska projektet SUNRISE, “Solenergi för en cirkulär ekonomi”, har valts ut som ett av sex Coordination and Support Actions (CSA) inom programmet Horisont 2020. Med en finansiering på en miljon euro kommer projektet att vara under ett år (start våren 2019) och skapa förutsättningarna för ett storskaligt europeiskt forskningsprojekt. Uppsala universitet leder den svenska delen av projektet
Koproliter (fossilt bajs) från den dinosaurieliknande härskarödlan Smok wawelski innehåller många bitar av större ben. Denna upptäckt har fått forskare vid Uppsala universitet att dra slutsatsen att Smok wawelski tuggade i sig ben för att få i sig salter och märg, ett beteende som ofta förknippas med däggdjur men inte reptiler.
Vad krävs för att vi ska kunna lagra koldioxid i berggrund och därmed minska människans påverkan på jordens klimat? Påverkar klimatförändringar i kombination med miljögifter människans hälsa? Vid Celsius-Linné-föreläsningarna den 7 februari presenterar geologen Martin Blunt och mikrobiologen tillika toxikologen Linda S. Birnbaum forskningsrön om några av mänsklighetens största utmaningar.
