Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ett monoskikt MgB2H. Boratomer (gröna) bildar ett hexagongitter som grafen. Magnesiumatomer (orange) befinner sig därunder och i mellan sex boratomer. Väteatomer (vita) befinner sig under och i mellan tre Mg-atomer.

    Nytt supraledande tvådimensionellt material upptäckt

    Supraledande material kan leda ström helt utan energiförluster. Högtemperatursupraledning i kopparoxider upptäcktes för 30 år sedan men orsaken till deras höga övergångstemperatur är fortfarande en gåta. För att komma närmare gåtans lösning presenterar Uppsalaforskare nu ett nyupptäckt material som är supraledande trots att det bara är tre atomer tjockt.

  • Alkistis Skalkidou får Eric K. Fernströms Svenska Pris

    Medicinska och farmaceutiska fakultetens priskommitté vid Uppsala universitet har beslutat att tilldela Alkistis Skalkidou, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, årets Eric K. Fernströms Svenska pris.

  • Häxringar har historiskt sett omgärdats av diverse övernaturliga fenomen, så som spår efter häxors kittlar, dansande älvor eller andra magiska varelser. Foto: Markus Hiltunen

    Svampstudier ger ny kunskap om skadliga mutationer i celler

    Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer. Resultaten, som publiceras i den ansedda tidskriften Current Biology, är intressanta ur både medicinskt och evolutionsbiologiskt perspektiv.

  • ​Många olika gener påverkar risken att utveckla astma, hösnuva och eksem

    I en ny studie från Uppsala universitet, SciLifeLab, har forskare funnit totalt 141 regioner (gener) i vår arvsmassa som förklarar en stor del av den genetiska risken bakom astma, hösnuva och eksem. Så många som 41 av de identifierade generna har inte tidigare kopplats till en ökad risk för dessa sjukdomar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Human Molecular Genetics.

  • Palmer som är del av mer än 20 års kartläggning av palmer och växtplatser i Amazonas. Foto: Henrik Balslev.

    ​20 års kartläggning av Amazonas palmer är klar

    Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.

  • ​Solenergi blir biobränsle utan solceller

    Snart kan vi ersätta fossila bränslen med en koldioxidneutral produkt bildad från solenergi, koldioxid och vatten. Forskare vid Uppsala universitet har lyckats framställa mikroorganismer som effektivt kan producera alkoholen butanol utav koldioxid och solenergi, utan att behöva gå omvägen via solceller. Det visar en ny studie som publiceras i den tidskriften Energy & Environmental Science.

  • Tidig mosaiktrollslända (Brachytron pratense). Foto: Frank Johansson

    ​Hög biologisk mångfald i dagvattendammar

    Anlagda dagvattendammar i Uppsala stad har en oväntat hög biologisk mångfald. En studie som nu presenteras visar att hela 61 procent av alla trollsländsarter som finns i Uppland, varav flera är sällsynta, också finns i dammarna. Det visar en undersökning utförd av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften Ecological Indicators.

  • ​Bakterier kan producera protein från blockerade mRNA – med ett trick

    För att effektivt producera protein måste bakteriers ribosomer nå ett mRNAs startställe, men RNA-strukturer kan blockera detta. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att ribosomer kan binda en region långt ifrån det korrekta startstället. Ribosomen "on standby" tvinnar sedan upp mRNAt för att effektivt påbörja avläsningen.

  • ​Nytt test förbättrar diagnostiken av äggstockscancer

    Majoriteten av de kvinnor som opereras på misstanke om äggstockscancer visar sig vara helt friska eller ha godartade äggstocksförändringar. Nu har forskare vid Uppsala universitet och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet utvecklat en metod där man med ett blodprov kan diagnosticera cancern utan att behöva operera för säkerhets skull. Deras studie publiceras i Communications Biology.

  • Hjärnäpplet till Helena Danielson

    Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år Helena Danielson, professor i biokemi, under sin karriär kombinerat excellent forskning och akademiskt ledarskap med entreprenörskap och deltagande i den vidare innovationsmiljön i Uppsala.

  • Ny avhandling om hur psykisk ohälsa bedöms

    I en ny avhandling i sociologi undersöker Maricel Knechtel hur läkare inom primärvården och handläggare vid Försäkringskassan bedömer personer med psykisk ohälsa.

Visa mer