Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Dna ger ökad kunskap om kontakten mellan stenålderskulturer

    Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att bättre förstå kulturella influenser från stridsyxekultur som påträffats i gravar från den så kallade gropkeramiska kulturen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physical Anthropology.

  • Forskargruppen vid Uppsala universitet är specialiserade på att utvinna och hantera väldigt gammalt DNA. Ett fyrtiotal fragment från Dödahavsrullarna analyserades i gruppens högteknologiska labb.

    DNA från Dödahavsrullarna ger ledtrådar till historiska gåtor

    Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.

  • Ny testmetod kan ge säkrare dosering av hydroxiklorokin

    Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har tagit fram en ny metod för att mäta nivåer av läkemedlet hydroxiklorokin hos patienter med den reumatiska sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE). Analysmetoden kan även visa sig användbar för andra områden inom sjukvården, som vid behandling av covid-19. Studien publiceras i Arthritis Research and Therapy.

  • Ny form av magnetisk ordning upptäckt i grundämnet neodym

    Ett materials magnetism kan användas inom en mängd olika områden. Med utvecklingen av grönare teknik i samhället förväntas behovet av nya och förbättrade magnetiska material bli ännu större. Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya fynd gällande grundämnet neodym. Neodym visar sig ha en hittills okänd form av magnetisk ordning, uppbyggd av en blandning av magnetiska spiraler.

  • Teknikåttans finaler avgörs digitalt

    På grund av coronakrisen flyttar frågetävlingen Teknikåttan i år ut på nätet. De tävlande åttondeklasserna får lämna in sin uppgift digitalt och domarna gör sina bedömningar på distans. 3 juni presenteras vinnaren.

  • Köldanpassade enzymer kan byta skepnad vid rumstemperatur

    Enzymer från köldälskande organismer som lever vid låga temperaturer, nära vattnets fryspunkt, uppvisar väldigt speciella egenskaper. I en ny studie publicerad i Nature Communications har forskare vid Uppsala universitet tagit hjälp av stora datorberäkningar för att visa hur det kommer sig att många köldanpassade enzymer slutar fungera redan omkring rumstemperatur.

  • Ny metod ger mer precis information om enkla molekyler

    Genom att använda röntgenabsorption vid studier av kvävgas, och utgå ifrån en jon istället för ifrån en neutral molekyl kan man få ut mycket mer detaljerad information. Det går att göra djupare analyser än vad etablerade ESCA-metoden har gett möjlighet till. Det visar en ny studie från bland andra Uppsala universitet och som publiceras i Physical Review Letters.

  • 2020 års pedagogiska pristagare utsedda

    Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till pedagogik, statsvetenskap, kirurgi och kemi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetsadjunkt Christine Mackay Tircomnicu vid engelska institutionen för hennes arbete med konstruktiv och utvecklande återkoppling.

  • Annika Windahl Pontén har skrivit en avhandling om Linnés hushåll. Här står hon framför ett porträtt av Linné. Foto: Mikael Wallerstedt

    Hushållet grunden för Carl von Linnés vetenskapliga arbete

    Utan en hustru och ett väl fungerande hushåll hade Carl von Linné haft svårt att bli den framstående vetenskapsman han blev. Att behärska sociala koder, som hur man klär sig och bjuder på middagar, var helt avgörande för att kunna göra karriär på 1700-talet. Det framgår av en avhandling som lagts fram vid Uppsala universitet.

  • Synkrotronröntgen av organen i innerörat. Kärlen som har getts en grön färg på bilden tros suga upp och rengöra vätskan i innerörat.

    Avancerad röntgenteknik ger ny kunskap om Ménières sjukdom

    Balansorganet i innerörat är omgivet av kroppens hårdaste ben. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett dränagesystem som förmodligen spelar en stor roll för uppkomsten av Ménières sjukdom. Resultaten publiceras i tidskriften Scientific Reports.

  • Familjen Einhorns Stiftelse stöder ny forskning om covid-19

    Familjen Einhorns Stiftelse donerar drygt en halv miljon kronor till forskning vid Uppsala universitet som bidrar till att utveckla behandlingar mot covid-19. Donationen ska användas i en studie där man kommer att undersöka vad som orsakar den dramatiska immunologiska reaktion som gör att vissa patienter blir svårt sjuka.

  • Inte bättre behandling i läkemedelsstudier

    Patienter som är med i läkemedelsstudier får inte bättre medicinsk behandling än andra patienter. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet som nu publiceras i BMC Cancer och som därmed bekräftar resultaten från en studie från 2004.

Visa mer