Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Livsviktig kurragömmalek avslöjad med hjälp av ny mikroskopi

    I alla levande celler pågår ständigt en avancerad men viktig kurragömmalek. I en ny artikel beskriver forskare från Uppsala universitet hur de genom väldigt snabba mätningar i realtid har kunnat följa hur dna-bindande proteiner letar igenom arvsmassan på jakt efter sina specifika bindningsställen. Forskningen presenteras i tidskriften Nature.

  • ​Längre expansioner i huntingtongenen vanligare än trott

    Det är vanligare med en förlängd sekvensupprepning i HTT-genen, som ligger bakom Huntingtons sjukdom, än vad som tidigare varit känt. I en studie gjord på 7 000 personer i norra Sverige, kan forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet visa att det är en oväntat stor grupp som har onormalt långa upprepningar vilket kan leda till en ökande förekomst av sjukdomen i befolkningen

  • Hjärnäpplet till Sara Mangsbo

    Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år Sara Mangsbo docent i medicinsk vetenskap och forskningsledare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap.

  • Våldet ökar i Afrika – fredsforskare rapporterar oroande trend

    Antalet människor som dör i organiserat våld i världen fortsätter att minska. Det visar den senaste rapporten från Uppsala Conflict Data Program vid Uppsala universitet. Att terrorgruppen Islamiska Staten, IS, i stort sett besegrats i Irak och Syrien har bidragit till de lägsta dödstalen sedan 2011. Det finns dock en del som oroar fredsforskarna.

  • ​Fler arter av talgoxar och lärkor än tidigare känt

    1) Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. Nu har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu. 2) Dvärg- och sandlärkorna bör betraktas som fyra olika arter istället för 2-3. Det föreslår forskare som har analyserat DNA från 130 dvärglärkor och den närstående sandlärkan.

  • Förhistoriska enzymer kan ge grönare kemi

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har återskapat flera miljarder år gamla enzymer och programmerat om dem för att skynda på helt andra kemiska reaktioner än vad deras moderna varianter klarar av. Metoden kan användas för att utveckla hållbara lösningar inom biotekniken, för till exempel bioreaktorer eller kemisk nedbrytning av miljögifter. Studien har publicerats i Chemical Science.

  • ​Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer

    Cancerforskare vid Uppsala universitet har utvecklat en metod för identifiering av funktionella mutationer och hur dessa påverkar gener med betydelse för utveckling av glioblastom – en malign hjärntumör med mycket negativ prognos. Studien är publicerad i Genome Biology.

  • Sveriges klimatmål långt ifrån tillräckliga för att klara Parisavtalet

    Trots att Sverige och Storbritannien har några av världens mest omfattande klimatlagar räcker det inte för att länderna ska klara sina åtaganden att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader. De båda länderna måste mer än fördubbla sina ambitioner för att ha en rimlig chans att kunna leva upp till sina löften i Parisavtalet. Det är slutsatsen i en studie i tidskriften Climate Policy.

  • Nordliga insekter lika känsliga för klimatförändringar som tropiska

    Tidigare forskning har antagit att insekter på nordliga breddgrader skulle klara ett varmare klimat bra, kanske till och med gynnas av det. Men det här är fel, visar forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet och Universitetet i Oviedo, Spanien, i en ny studie. De tidigare modellerna har missat att ta hänsyn till att insekter som lever i nordliga klimat är inaktiva en stor del av året.

  • Dna ger ökad kunskap om kontakten mellan stenålderskulturer

    Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att bättre förstå kulturella influenser från stridsyxekultur som påträffats i gravar från den så kallade gropkeramiska kulturen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physical Anthropology.

  • DNA från Dödahavsrullarna ger ledtrådar till historiska gåtor

    Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.

Visa mer