Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Riskgen kan vara fördelaktig med positiva miljöfaktorer

    En genvariant som tidigare kopplats till ökad risk för övervikt och fetma kan enligt en ny studie från Uppsala universitet istället minska risken för övervikt i tonåren om bäraren ammats länge. Det här tyder på att ”riskgener” kan vara fördelaktiga om individen ges rätt förutsättningar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Obesity Science & Practice.

  • Jordi Carreras-Puigvert och Jonne Rietdijk studerar bilder som tas av ett högpresenterande mikroskop. Foto: Uppsala universitet

    Metod för upptäckt av antivirala läkemedel

    Den nuvarande COVID-19-pandemin har belyst behovet av metoder för att identifiera nya eller återanvända befintliga läkemedel som antivirala läkemedel. Nu presenterar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet en ny screeningmetod som fokuserar på identifiering av virusspecifika morfologiska förändringar hos virusinfekterade celler.

  • Förhållandet mellan några av de viktigaste mänskliga celltyperna som analyserats i publikationen av Karlsson et al (2021). Foto: Human Protein Atlas

    En celltypskarta över mänskliga vävnader

    I en studie som publicerats i den amerikanska tidskriften Science Advances, presenteras en karta över enskilda celltyper i mänskliga vävnader – Single Cell Type section. En atlas med öppen tillgång (open access) har lanserats med mer än 250 000 interaktiva bilder och diagram, där forskare kan undersöka uttrycket i enskilda celltyper för alla proteinkodande gener i olika vävnader.

  • Konkurrens ingen patentlösning

    Problem inom skolor, äldrevård, avfallshantering och mycket annat antas må väl av att utsättas för konkurrens. Men beslutsfattare missar ofta att konkurrens inte är ett naturligt fenomen utan att det krävs mycket arbete och organisering för att skapa och upprätthålla konkurrens. Det visar forskare i företagsekonomi, som presenterar sina resultat i boken Competition. What it is and why it happens.

  • Forskaren Jenny Björklund har forskat om mammor i 2000-talets romaner som lämnar sina kärnfamiljer. Foto: Mikael Wallerstedt.

    Därför lämnar romaners mammor sin familj

    Anledningarna till att mammor bryter upp och lämnar sin kärnfamilj är annorlunda i 2000-talets romaner jämfört med tidigare. Det handlar inte längre om bristande jämställdhet utan om att känna sig kvävd av kärnfamiljen, av barnen eller just av samhällets krav på att skaffa barn. Det visar Jenny Björklunds nya forskning, gjord vid Centrum för genusvetenskap, som publicerats i bokform.

  • Vanligare med sexuella problem hos vuxna som fått tung cancerbehandling som barn

    Att ha fått tung cancerbehandling som barn ökar risken för sexuella problem i ung vuxen ålder. Unga män som tidigare behandlats för barncancer har också mer sexuella problem än andra. Det framgår av en ny studie genomförd av forskare vid Uppsala universitet. Studien visar också att färre unga vuxna som behandlats för barncancer har en partnerrelation.

  • Uppsala universitet i miljardsatsning mot tuberkulos

    Universitet och läkemedelsföretag i tretton länder har gått samman i ett nytt internationellt kunskapskonsortium, UNITE4TB, som med gemensam kraft ska utveckla de verktyg som krävs för nya och effektiva antibiotikabehandlingar mot tuberkulos. Uppsala universitet kommer att bidra med formuleringen av matematiska modeller för att designa och utvärdera kliniska studier.

  • Oscarspris för forskning om barnhälsovård och realtidsberäkningar

    Forskning inom mödra- och barnhälsovård samt datorteknik belönas när Uppsala universitets styrelse – konsistoriet – delar ut 2021 års Oscarspris. Årets pristagare är Ashish KC vid institutionen för kvinnors och barns hälsa och Pontus Ekberg vid institutionen för informationsteknologi.

  • Fredrik Almqvist får årets Ulla och Stig Holmquists pris

    Fredrik Almqvist, professor vid Umeå universitet, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2021. Han belönas för sin eleganta tillämpning av organisk syntes vid framtagning av små organiska molekyler med användningspotential vid infektions- och neurodegenerativa sjukdomar.

  • Mikroskopbild av mänsklig tumörvävnad (magentaröd) och olika immunceller som T-celler (gröna och röda) B-celler (gula) och NK-celler (vita). Kornblått markerar aktiverade T- och B-celler. Mörkare blått visar cellkärnor. Foto: Iliana Kyriaki Kerzeli

    Ny modell kan bidra till mer anpassade behandlingar av blåscancer i framtiden

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny musmodell för att bättre kunna studera hur cancer i urinblåsan utvecklas hos människan och hur immunförsvaret aktiveras när tumörer växer. Med hjälp av modellen har de kunnat studera hur proteiner förändras före, under och efter att en tumör utvecklats i blåsväggen. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

  • Hanens parningsorgan hos fröbaggen Callosobruchus maculatus är försett med taggar som ökar hans fortplantningsframgång. Foto: Johanna Rönn

    Hanars taggiga parningsorgan både skadar honor och ger dem fördel

    Hanar med parningsorgan som skadar honor kan ha större fortplantningsframgång. Ny forskning från Uppsala universitet visar att honor som parar sig med sådana hanar får en fördel i att deras ungar blir friskare. Det är en ny pusselbit till att förstå hur det komplexa parningssamspelet mellan hanar och honor utvecklats. Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society B.

  • Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda

    Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Håkan Andersson, Lars Lannfelt och Maria Strømme, medan Linnémedaljen tilldelas professor Lars Tranvik.
    Linnémedaljen
    Uppsala universitets Linnémedalj utdelades första gången på Carl von Linnés 300-årsdag den 23 maj 2007. Den förlänas i guld ” för, i första hand, utomordentligt framstående vetenskaplig gärning, särskilt inom de linneanska vetensk

Visa mer