Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Genetisk bakgrund kan kopplas till fysiskt aktiv livsstil

    Forskare vid Uppsala universitet har i en stor internationell studie identifierat dna-regioner som kan kopplas till fysisk aktivitet respektive skärmtid på fritiden. Fynden bekräftar att fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på hälsan och antyder att en mer stillasittande livsstil kan bero på hur musklerna reagerar på träning.

  • Sverker Jagers ny Zennströmprofessor i klimatledarskap

    Sverker C Jagers, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för studier av kollektivt handlande vid Göteborgs universitet, blir Uppsala universitets femte gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap.

  • Richard Bergström är Årets alumn 2022

    Enligt den ursprungliga planen skulle uppdraget som nationell vaccinationssamordnare redan vara slutfört. Men med ett virus som rundar både immunförsvar och vacciner så behövs Richard Bergströms samordnande insatser fortfarande. Nu utses han till Årets alumn 2022 vid Uppsala universitet.

  • Blodförtunnande läkemedel kan hjälpa CCM-patienter

    Blodkoagulering och uppkomsten av blodproppar har betydelse för sjukdomen kavernöst angiom, CCM. Därför kan behandling med blodförtunnande läkemedel vara till nytta för patienter. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet.

  • DNA ger ledtrådar till ren och effektiv energiproduktion

    Forskare från bland annat Uppsala universitet har genom att studera spiralformade molekyler i kroppen, såsom DNA, fått ledtrådar till hur energiproduktion i till exempel bränsleceller kan effektiviseras, utan inblandning av koldioxid och tungmetaller. Den nya forskningen visar hur de spiralformade molekylerna, som finns naturligt i allt syreberoende liv, katalyserar energiproduktionen i cellerna.

  • Ny superkänslig teknologi kan detektera cancer

    Med en helt ny, mycket känslig teknologi – så kallade superRCA-analyser – kan eventuella kvarvarande cancerceller påvisas efter behandling av akut myeloid leukemi (AML). Metoden presenteras i en artikel i Nature Communication.

  • Y-kromosomförlust orsakar hjärtsvikt och död i hjärt-kärlsjukdom

    Förlust av Y-kromosomen i mäns vita blodkroppar är kopplat till sjukdom och död, men något tydligt orsakssamband har tidigare inte varit känt. I en studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare vid Uppsala universitet att förlust av Y-kromosomen i de vita blodkropparna leder till fibros i hjärtat, försämrad hjärtfunktion och ökad dödlighet vid hjärt-kärlsjukdom hos män.

  • Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken

    I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildningar hänger ihop med bättre förmåga att värdera digitala nyheter.

  • Genvarianterna ofta äldre än arterna hos darwinfinkarna

    Forskare från bland annat Uppsala universitet har i en ny studie i Science Advances identifierat 28 genregioner som varit särskilt viktiga för den snabba evolutionen av Galápagos darwinfinkar. De här genvarianterna består inte av en rad nya mutationer utan har utvecklats under hundratusentals år. Flera av dessa är centrala för variation i näbbens form och storlek.

  • Östrogen kan öka risken för äggstockscancer och bröstcancer

    En ny studie från Uppsala universitet visar att naturligt höga nivåer av östradiol, ett av de viktigaste östrogen-hormonerna, bidrar till utvecklingen av äggstockscancer och en viss typ av bröstcancer. Den nya kunskapen ger en ökad förståelse för hur kvinnors hormonmetabolism påverkar cancerrisk.

  • Kartläggning av våldsamma politiska protester i UCDP

    Det har blivit allt vanligare med våldsamma politiska processer över hela världen. Allra vanligast är det i länder i Mellanöstern och i Afrika. Det visar en ny kartläggning gjord av fredsforskare vid Uppsala universitet. I och med kartläggningen har våldsamma politiska processer från och med nu införts som en egen fjärde kategori i Uppsala universitets konfliktdatabas UCDP.

  • Ny hypotes om krokodilers öron kan hjälpa hörselnedsatta

    Hörselnedsättning drabbar miljarder människor, men krokodiler, som lever nästan lika länge, uppemot 70 år, behåller sin hörsel i gott skick hela livet. En anledning är att krokodilerna kan skapa nya hårceller och nu är en forskargrupp från Uppsala universitet på väg att hitta orsaken till det. Förhoppningen är att kunskapen från krokodilvärlden ska kunna hjälpa människor med hörselnedsättningar.

Visa mer