Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Uthålliga bakterier försvårar antibakteriell behandling

    Bakteriell uthållighet är ett nytt fenomen som kan förklara hur bakterier anpassar sig för att överleva antibiotikabehandlingar. En grupp forskare vid Uppsala universitet har studerat hur enskilda bakterier reagerar när de utsätts för olika antibakteriella preparat. Resultatet understryker vikten av att inte slarva med antibiotikakuren.

  • Torka i Maputo drabbar ojämlikt

    Om torkan i Maputo fortsätter att öka, kommer vattenransoneringen stramas åt och ojämlikheterna i samhället att växa sig starkare. Fattiga hushåll kommer att påverkas mest och risken för vattenburna sjukdomar kommer att bli mycket större. Det är effekterna i ett framtidsscenario för Maputo, som tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och Manchester University.

  • Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

    En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pathology.

  • Skandinaviska vargar bär på många skadliga mutationer

    En skandinavisk varg bär på ungefär 100 000 skadliga mutationer i sin genuppsättning. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny vetenskaplig studie. Så länge de skadliga mutationerna kan kompenseras av en frisk genetisk variant så behöver det inte vara ett problem. Men eftersom vargstammen är mycket inavlad så har förekomsten av dubbla skadliga varianter ökat med varje generation.

  • Y-kromosomförlust kan kopplas till mäns ökade risk för allvarlig covid-19

    Män har en ökad risk att drabbats av svår covid-19 jämfört med kvinnor. Forskare vid Uppsala universitet har nu visat att det kan bero på förlust av Y-kromosomen i en del av deras vita blodkroppar. Fynden skulle på sikt kunna användas till att bedöma risken att utveckla allvarlig covid-19 och kanske även till förbättrad behandling.

  • Hundars allergiska eksem kan kopplas till vissa delar av arvsmassan

    Nya genmappningsmetoder har hjälpt forskare att, hos hundar, hitta samband mellan allergiskt eksem och flera regioner i arvsmassan. Några av de identifierade generna stämmer överens med gener som kopplats till samma sorts problem hos människor. Till exempel har filaggrinkomplexet, (riskfaktor för atopiska eksem hos människor), nu också kopplats till sjukdomen hos hundrasen Labrador retriever.

  • Världens äldsta dna upptäckt - slår gamla rekordet med en miljon år

    För första gången har två miljoner år gammalt dna identifierats, vilket öppnar ett helt nytt och tidigare outforskat kapitel i evolutionens historia. En forskare vid Uppsala universitet ingick i teamet som har hittat mikroskopiska fragment av miljö-dna i sediment på norra Grönland. Forskningen presenteras nu i tidskriften Nature.

  • Nobelpristagare föreläser vid Uppsala universitet

    Årets medicinpristagare Svante Pääbo håller tillsammans med pristagare i kemi och fysik öppna föreläsningar i Uppsala den 13 december. Dagen innan hålls ett panelsamtal med pristagare från tidigare år och den 14 december föreläser Sasha Romantsova, mottagare av 2022 års fredspris.

  • Mediebilden av Gamla och Nya testamentet

    Gamla testamentet beskrivs som mörkt och dåligt, medan Nya testamentet framställs som ljust och glatt. Det är mycket förenklat hur den kristna bibelns båda testamenten framstår i tre mycket uppmärksammade mediedebatter under åren 1987-2017. En analys av dessa presenteras nu i en ny avhandling i bibelvetenskap från Uppsala universitet.

  • Dna-sekvens hjälper förståelse för uppkomsten av käkar

    Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt och karakteriserat en dna-sekvens som finns hos ryggradsdjur med käkar, till exempel hajar och människor, men som saknas hos käklösa ryggradsdjur, till exempel nejonögon. Det här dna:t är viktigt för utformningen av käkledsytorna redan under embryoutvecklingen.

  • Flugsnapparnas släktträd kartlagt

    Den svenska rödhaken har sina närmaste släktingar i tropiska Afrika och är inte alls nära släkt med den japanska näktergalen, trots att de utseendemässigt är mycket lika. Det visar en ny kartläggning av fågelfamiljen flugsnappare, som rödhaken tillhör. Kartläggningen täcker 92 procent av världens över 300 arter flugsnappare, berättar Per Alström.

  • Datorplatta gör förskolebarns lek mindre kreativ

    Förskolebarns lek med datorplattor är mindre kreativ och fantasifull jämfört med deras lek med fysiska leksaker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, och skillnaden är markant. Resultaten går emot det som ibland hävdas, att ny teknologi skulle göra barn mer kreativa. "Våra resultat var tydliga men också överraskande med tanke på läroplanen", säger forskaren.

Visa mer