Vad hände med de egendomliga djur som levde i de kambriska haven för 540 till 480 miljoner år sedan? Många märkliga organismer, som inte alls liknar dagens djur, utvecklades under en kort tidsperiod och man har tidigare antagit att dessa djur dog ut kort efter att de först uppstod. Men nu avslöjar nya fynd att några av djuren faktiskt levde vidare i ytterligare 40 miljoner år, fast i miniatyrform.
En strategi som virus använder sig av för att ta över en värdcell är att imitera små delar av cellens proteiner som kallas för motiv. I en ny studie samordnad från Uppsala universitet har forskarna använt en ny metod och dubblerat den tillgängliga informationen om hur virus härmar mänskliga bindingsmotiv. Resultaten ger fingervisningar om nya mål för utveckling av antivirala hämmare.
Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper, samt vilka mutationer som kan orsaka sjukdom.
En ny studie från forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset visar att män som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel autism och ADHD, också har en något ökad risk att drabbas av testikelcancerformen seminom. Det här den första studien som visar på ett sådant samband och resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Cancer.
I en ny studie som letts av forskare från Uppsala universitet syns ett tydligt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet vid storskaliga översvämningskatastrofer. Länder med ojämn fördelning av inkomst hade många gånger högre dödlighet jämfört med länder med mer jämt fördelade inkomstnivåer. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability.
Rika eliter med stora pooler och välskötta gräsmattor berövar fattigare grupper grundläggande tillgång till vatten i städer runt om i världen. Social ojämlikhet är en större orsak till städers vattenbrist än miljöfaktorer som klimatförändringar eller städernas befolkningstillväxt. Det visar en ny studie, ledd från Uppsala universitet och som nu publiceras i Nature Sustainability.
– Vår studie v
För patienter som behandlas med blodtryckssänkande medicin, kan förbättringen bli mycket större av att byta läkemedel än av att dubblera dosen av nuvarande behandling. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA, Journal of the American Medical Association. I studien har 280 patienter under ett års tid fått prova fyra olika blodtryckssänkande mediciner.
Märta Nasvelldagen 2023 – i år med temat ”Ätstörningar, dagens och morgondagens vård”. Det blir föreläsningar om svår ihållande ätstörning men även om friskfaktorer, förebyggande arbete, nuvarande behandling och om ätstörning under graviditet. Arr: Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Föreläsningarna är öppna för allmänheten. https://www.medfarm.uu.se/kalendarium/marta-nasvelldagen
En ny studie från forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att barn som senare utvecklar symptom på autism redan vid fem månaders ålder har en annorlunda aktivitet i hjärnans synbark när de tittar på saker som rör sig och bildar mönster. Detta fynd kan tyda på att autistiska personer redan från väldig ung ålder uppfattar sin omvärld på ett annorlunda sätt.
Ett av NASA:s rymdteleskop observerade under hösten 2022 ett av de närmaste och ljusaste gammastrålningsutbrotten någonsin. Genom kompletterande dataanalyser från neutrinoteleskopet IceCube har man utifrån detta kunnat utesluta vissa teoretiska modeller för hur neutriner skapas. Observationerna innebär att man har kunnat sätta en ny övre gräns för neutrinoflödet från gammastrålningsutbrott.
Värmeböljor i Sydeuropa beror inte enbart på växthuseffekten. Klimatförändringar har gjort en särskild sorts atmosfäriska cirkulationsmönster mer vanligt, och detta har bidragit till extremvädret och varit den underliggande orsaken till nio av tio av alla dödsfall, till följd av värmen. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och CNRS i Frankrike som nu publiceras i PNAS.
Att leva och arbeta i en krigszon kan påverka människor på flera olika plan – medicinskt, socialt, psykologiskt, moraliskt och existentiellt. I en ny bok presenterar sociologiforskaren Jan Grimell vid Uppsala universitet resultaten från sin studie ”Veteranhälsans limbo” där han undersökt utlandsveteraners hälsa.
