Gå direkt till innehåll

Ämnen: Brott, juridik, rättsfrågor

  • Nya metoder för DNA-analys kan ge effektivare brottsutredningar

    DNA-analyser är ett ovärderligt redskap i dagens brottsutredningar. Men biologiska spår som hittas på en brottsplats är ofta av dålig kvalité. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras nya metoder som kan ge framgångsrika och effektiva DNA-analyser av nedbrutna prov.

  • Högintressant om internering av medborgare

    En av de främsta amerikanska rättshistorikerna, Harry Scheiber, Berkeley Law School, gästar den 30 september Uppsala universitet. Han kommer att presentera sin studie av interneringen av 125 000 amerikaner med japansk bakgrund under andra världskriget – ett hett ämne som väckt stort intresse i USA.

  • Pris till uppsats om ansvarsfördelning för fel i fastighet

    Årets pris för bästa examensarbete inom fastighetsrätt går till Sebastian Nilhammer, som i sitt examensarbete vid Uppsala universitet utrett och analyserat hur valet av överlåtelseform vid förvärv av en fastighet påverkar köparens möjligheter att göra säljaren ansvarig för fel i den förvärvade egendomen.

  • FN:s Francis Deng årets Dag Hammarskjöld-föreläsare

    Årets Dag Hammarskjöld-föreläsare är FN:s särskilde rådgivare för att förhindra folkmord, Dr. Francis M. Deng. Han har tidigare varit utrikesminister i Sudan som landets ambassadör ibland annat Sverige och USA. Media hälsas välkomna till föreläsningen som äger rum i universitetshuset den 10 september.

  • Vad kännetecknar en domstol?

    EU-domstolen säkerställer att EU-rätten tillämpas enhetligt i medlemsländerna genom att, på begäran av ländernas domstolar, meddela så kallade förhandsavgöranden. Men vilka instanser i medlemsländerna kan begära ett sådant avgörande? Henrik Matz har studerat domstolsbegreppet i EU-rättens bestämmelser om förhandsavgörande. Hans avhandling granskas vid Uppsala universitet den 25 maj.

  • Pressinbjudan konferens: Är medicinsk etik verkligen bra för patienten?

    När är det rätt att avbryta en behandling? Är det ok att barn är försökspersoner i medicinsk forskning? De etiska frågorna ställs ibland på sin spets i medialt uppmärksammade fall. Den 14-16 juni samlas forskare från hela världen i Uppsala för att belysa medicinsk etik ur alla möjliga synvinklar. Ett 70 föredrag belyser olika aspekter av dessa centrala frågor.

  • Etikprövning inte alltid i patientens bästa intresse

    I praktiken nekar etikprövningsnämnder patienter tillgång till det bästa medicinska kunnandet genom en strikt syn på autonomi. I en artikel i British Medical Journal hävdar Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, att detta får konsekvenser både för forskning och framtida vård.

  • Konferens visar universitetets breda polisforskning

    Brottsbekämpning kräver kunskap - kunskap som inte är isolerad till ett område utan lika differentierad som brottsligheten själv. Under konferensen Polisforskning pågår den 25 mars kommer bland annat DNA i kriminaltekniken, hedersrelaterat våld, polisjuridik och drogberoende att diskuteras. Justitieminister Beatrice Ask kommer också att delta i konferensen.

  • Hugo Valentin-föreläsning om definitionen av folkmord

    Den erkända folkrättsliga definitionen av folkmord är snäv och utesluter många fruktansvärda brott. Ofta insisterar offren eller deras företrädare på rubriceringen folkmord och ser andra alternativ som trivialisering eller ”förnekelse”. Den rättsliga rubriceringen folkmord är temat för årets Hugo Valentin-föreläsning den 16 mars med professor William A. Schabas vid National University of Ireland.

  • Juridiska – ett helt nytt språk?

    Många människor har erfarenhet av svårigheter att förstå juridiska texter. Juristers språkanvändning kan uppfattas som mer än nödvändigt svårtillgänglig. I sin avhandling undersöker språkvetaren Ann Blückert vilka språknormer som förmedlas till juriststudenterna under deras utbildning.

  • Arbetsgivarna är nöjda med landets juristutbildningar

    Arbetsgivarna ger nyutexaminerade jurister med beröm godkänt. Det visar en ny undersökning som gjorts av de sex svenska universitet som har juristprogram - Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. 86 procent av de arbetsgivare som nyligen anställt nyutexaminerade jurister anser att de nyutexaminerade har stor eller mycket stor nytta av utbildningen som helhet i sitt arbete.

  • Islamisk arvsrätt i det mångkulturella Sverige

    I Sverige lever flera hundra tusen personer med medborgarskap i länder med en islamisk arvsordning. Vid arvsfördelningen efter dessa personer innebär den svenska lagen att domstolar ska tillämpa den islamiska arvsordningen. I sin avhandling, som försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet, lyfter Mosa Sayed upp frågor och problem som uppstår när islamisk rätt krockar med svenska principer.

  • Nytt centrum för polisforskning inrättas

    Uppsala universitet har fattat beslut om att inrätta ett centrum för polisforskning. Syftet med det nya centret är att samordna den utbildning och forskning på området som redan finns vid Uppsala universitets tre vetenskapsområden. Centret startar sin verksamhet vid årsskiftet.

  • Uppsala universitet satsar på Europarätt

    Europarätten växer och får allt större betydelse för svensk rättstillämpning. Det lärosäte som inte vill hamna i bakvattnet satsar. Så resonerar den juridiska fakulteten vid Uppsala universitet som anställer en ny professor, nya forskare och bygger upp en helt ny forskningsmiljö omkring just Europarätt.

  • Känsligt instrument kan avslöja biologisk krigföring

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har i samarbete med FOI och Uppsalaföretaget Q-linea AB, utvecklat ett system för snabb och känslig detektion av farliga sporer och bakterier i luft. Ett första test i fält visade mycket lovande resultat.

  • Uppsats om ansvar för underhåll av hyresrätt får pris.

    Årets pris för bästa examensarbete inom fastighetsrätt går till Linnéa Ahlborn, som i sitt examensarbete vid Uppsala universitet analyserat hyresvärdars ansvar för underhållskostnader i jämförelse med hyresgästers skadeståndsskylighet för onormalt slitage vid hyra av bostad.

  • Polisforskning samlas i seminarieserie

    Forskning med koppling till polisverksamheten bedrivs på många olika håll vid Uppsala universitet - från historia till rättsvetenskap och forensisk vetenskap. I en ny seminarieserie som startar den 25 september presenteras polisforskningen enhet för enhet. Först ut är genusvetarna Anneli Häyrén och Denise Malmberg, som pratar om maskulinitet i blåljus och våld mot funktionshindrade kvinnor.

  • Administrativ styrning kan hota domarnas integritet

    Det viktigaste skyddet för domarnas självständighet ligger inte i grundlagarna utan i de rättsliga, politiska och professionella kulturerna. När Domstolsverket tar en allt mer pådrivande administrativ roll riskeras därför domarnas yrkesmässiga integritet. Det menar Olof Ställvik, forskare i juridik som disputerade vid Uppsala universitet den 3 juni.

  • Katliknande drogers farlighet bör uppmärksammas

    I ett samarbete mellan de neurovetenskapliga institutionerna i Tartu, Estland och Uppsala har bland annat den amfetaminliknande drogen efedron framställts enligt ett recept på Internet och analyserats kemiskt. Dagligt missbruk av drogen ger en manganbelastning som är 2000 gånger högre än rekommenderat dagligt intag - och ger bestående neurologiska skador.

  • Kulturen bestämmer när ett foster blir barn

    Gränsdragningen mellan vad som sågs som "foster" och "barn" berördes på ett påtagligt sätt av kristnandets förlopp i Skandinavien under sen vikingatid och medeltid- bland annat genom nya begravningsritualer för späda barn. Det visar arkeologen Lotta Mejsholm i sin avhandling som hon lägger fram den 25 april vid Uppsala universitet. Hon ser paralleller med dagens abortdebatt.

Visa mer