Nu börjar de nordiska länderna lagra och bearbeta data från det största vetenskapliga experimentet genom tiderna, det så kallade LHC-projektet på CERN. Den 3 oktober uppmärksammas detta både internationellt och nationellt. Medier hälsas välkomna till Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, där fysikforskare tillsammans med UPPMAX kommer att inviga den lokala delen av det nordiska gridnätverket.
Ska internet vara en "allmänning" eller måste upphovsrätten stärkas? Denna mycket aktuella diskussion får ett nytt djup när professor Eva Hemmungs Wirtén ger ett kulturhistoriskt perspektiv på frågor kring öppenhet och kontroll i digitaliseringens tidevarv. I samband med utgivningen av hennes nya bok Terms of Use ger hon en föreläsning vid Uppsala universitet den 25 september.
Att utveckla programvara med hjälp av öppen källkod kan innebära många fördelar för företag. Det visar en studie som letts av Pär Ågerfalk, professor i data- och systemvetenskap vid Uppsala universitet. Artikeln finns publicerad i MIS Quarterly, den ledande internationella tidskriften om informationssystem, tillsammans med en studie av hur företag flyttar sin systemutveckling till andra länder.
Så kallade intelligenta datorbaserade metoder för klassificering av till exempel patientprover har i 25 år utvärderats med hjälp av två metoder som helt dominerat forskningen. Nu visar forskare i beräkningsmedicin vid Uppsala universitet att denna metodik är värdelös för praktiska problem. Artikel publiceras i tidskriften Pattern Recognition Letters.
Det är inte längre framför allt tekniskt intresserade unga män som driver utvecklingen på internet. Inom vissa områden är tjejer, humanister och samhällsvetare lika aktiva och pådrivande. Det visar resultaten av en ny studie av studenters och forskares internetanvändning.
Hur skyddar man sig själv och elektronisk utrustning mot åska? Vilken inverkan har blixtar på miljön, och på vilket sätt kan de användas som en global termometer? Bland annat dessa frågor besvaras på en internationell konferens om åskskydd vid Uppsala universitet den 23-26 juni.
Niklas Snis har framställt förflyttningsenheter till två nya mikrorobotar genom att använda två olika material, ett hårt och ett flexibelt, i multilager. En ny teknik för att montera ihop alla moduler i robotarna presenteras också i hans avhandling. Den 23 maj disputerar han vid Uppsala universitet.
Hur kan de som producerar digitalt undervisningsmaterial försäkra sig om att materialet kommer att fungera även med framtida versioner av datorprogram och operativsystem? Svaret heter innehållsdesign. I en avhandling i pedagogik som granskas vid Uppsala universitet den 14 mars beskriver Monica Langerth Zetterman hur digitalt material kan göras mer flexibelt.
För tio år sedan startade Artes, ett nationellt nätverk för forskning om inbyggda system. Den 5 mars firar nätverket sina framgångar med en stor sammankomst i Stockholm där företrädare för forskning, näringsliv och finansiärer reflekterar över vad Artes betytt för den tekniska utvecklingen.
Att förstå komplexa digitala bilder blir allt viktigare t.ex. inom sjukvården. Men den klassiska geometrin gäller inte för digitala linjer, eftersom dessa har andra egenskaper än en klassisk linje. I en avhandling vid Uppsala universitet, som granskas den 29 februari, visar matematikern Erik Melin hur man kan konstruera digitala linjer, kurvor och ytor med hjälp av en annan topologi.
Med hjälp av datoriserad bildanalys kan det i framtiden bli möjligt för röntgenläkare att känna på bilderna med hjälp av en tredimensionell mus. Erik Vidholm vid Uppsala universitet beskriver i sin avhandling utvecklingen av den nya tekniken, som gör det lättare att ställa diagnoser och planera behandlingen av till exempel cancer. Avhandlingen granskas den 8 februari.
Med ny teknologi kan bildskärmar anpassas så att personer som står på olika sidor av en skärm ändå ser innehållet från samma håll, eller så att de om man så vill ser olika information på skärmen. Detta gör det enklare att fatta snabba beslut i komplexa problemsituationer, visar Lars Winkler Petterssons avhandling i människa-datorinteraktion. Han disputerade vid Uppsala universitet den 1 februari.
Att is smälter vid upphettning vet vi alla, men nu har forskare vid Uppsala universitet för första gången lyckats göra en datorsimulering av hur det i detalj går till på molekylär nivå. Resultaten presenteras i det senaste numret av tidskriften Angewandte Chemie.
On November 29, the Bioclipse project from Uppsala University was awarded the Special Prize of the jury at Trophées du Libre – an international contest for Free Software held in France.
Bioclipse-projektet från Uppsala universitet, som utvecklat ett IT-verktyg för utbildning och forskning inom bioteknik, har tilldelas ett internationellt pris.
Forskningscentret WISENET har fått ett 10-årigt anslag från Vinnova för att i nära samverkan med näringslivet utveckla trådlösa sensornätverk för framtiden. Nu är alla avtal skrivna mellan parterna och på fredag den 7 december är det dags för den officiella invigningen. Media hälsas välkomna att träffa den samlade expertisen forskare och företagare.
Genom att simulera samspelet mellan gener och proteiner kan man studera hur störningar i cellerna påverkar deras funktioner. Datorsimuleringarna kan vara mycket komplicerade, och det gäller därför att utveckla teknik som är snabb och kräver lite minne. Paul Sjöberg har undersökt och jämfört några sådana metoder i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet den 30 november.
Hur nära släkt är två närstående arter och hur ser egentligen det evolutionära släktträdet ut? Matematikern Alice Lesser har i sin avhandling i bioinformatik bidragit med en ny matematisk pusselbit som utmanar en 23-årig teori för hur nätverk för släktskap kan räknas fram. Avhandlingen försvarar hon vid Uppsala universitet den 30 november.
Uppsala universitet har anställt Mats Edenius som gästprofessor i IT-användning och satsar därmed resurser på att bygga upp kompetens och öka förståelsen för IT och dess effekter.
Uppsala universitet lägger nu ut källkoden till sin Studentportal, vilket gör att intresserade att läsa koden och vidareutveckla portalen. Studentportalen gör det möjligt för studenter och anställda att via webben sköta stora delar av sin studieadministration.