En forskargrupp vid Uppsala universitet har i samarbete med FOI och Uppsalaföretaget Q-linea AB, utvecklat ett system för snabb och känslig detektion av farliga sporer och bakterier i luft. Ett första test i fält visade mycket lovande resultat.
Bioclipse-projektet vid Uppsala universitet har tidigare vunnit flera internationella priser för sitt IT-verktyg för forskning och utbildning inom bioteknik. Nu släpps en helt omarbetad version av verktyget med många nya funktioner, som gör att det lättare anpassa för olika forskares behov.
Piratpartiet gjorde ett succéresultat i EU-valet nyligen och störst var intresset från unga som kan sägas tillhöra en "messengerkultur" bland IT-användarna. Nu har forskare tittat närmare på vad som kännetecknar denna grupp och konstaterar att deras mångfacetterade kommunikationsmönster utvecklas snarare än avtar med stigande ålder.
Det är stort i Japan, Tyskland och Australien och många skolor i Sverige har redan byggt robotar inom ramen för undervisningen. Nu är det för första gången dags för tävling i Sverige - och vinnarna åker till VM i Österrike.
Forskningscentret UPMARC ska under de kommande tio åren ta fram nya metoder för programmering av parallella processer. Målet är säkerställa att utvecklingen av ny programvara blir effektiv och resultatet driftsäkert. I morgon torsdag invigs centret i samband med att institutionen firar 10-årsjubileum.
Ny storskalig sekvensteknologi kommer att revolutionera biomedicinsk forskning det närmaste decenniet. Nu expanderar Uppsala universitets enhet UPPMAX sin verksamhet och ger Sveriges forskare ett kraftfullt forskningsverktyg för storskalig beräkning och lagring av data, vilket kan leda till nya genombrott i forskningen kring våra folksjukdomar.
Studenter har svårt att koppla ihop teori och praktik i programmering. Det säger Anna Eckerdal, som tittat närmare på ingenjörsstudenternas lärande inom programmering. Den 6 mars 2009 försvarar hon sin avhandling vid Uppsala universitet. Förhoppningen är att hennes forskning ska förbättra ingenjörsutbildningarna.
Torsdagen den 12 februari är det dags för 2009 års Celsius- Linnéföreläsning vid Uppsala universitet. Inbjudna talare är James H. Brown, professor i ekologi och Douglas Hofstadter, professor i kognitionsvetenskap och datavetenskap, båda framstående forskare inom sina respektive ämnesområden.
Behovet av kommunikation och samordning inom hemsjukvård och äldreomsorg beskrivs nu i en avhandling i medicinsk informatik vid Uppsala universitet. Dagens problem beror delvis på bristande möjligheter till informationsdelning mellan olika vårdgivare, säger Maria Hägglund. Den 13 februari försvarar hon sin avhandling, och visar vad som fått hemtjänsten i Hudiksvall att kasta sina papper.
Trådlösa sensornätverk planeras för allt från det smarta hemmet och övervakning av patienters hälsotillstånd, till förvarning om sprickbildning i viktiga konstruktioner och upptäckt av miljöfarliga utsläpp. Hur den trådlösa kommunikationen mellan sensorerna bör utformas för bästa möjliga energiutnyttjande visar Erik Björnemo i sin avhandling. Disputationen äger rum den 30 januari.
Alla inom högskolevärlden har mobiltelefon - och den är nästan alltid påslagen. Men inte ens de mest tekniskt intresserade tycker att mobilen fungerar bra som internetgränssnitt. Långsamt, krångligt, dyrt och ointressanta tjänster lyder kritiken.
Internetanvändarna består av två "generationer" som lever i helt olika kulturer; en som mejlar, söker information, sköter bankärenden och beställer resor och en annan som umgås, diskuterar och lever en stor del av sin vakna tid uppkopplad på internet. Risken finns att den ena kulturen, där många med ledande befattningar i samhället finns, tappar kontakten med och kunskapen om den andra.
Idag har Ericsson offentliggjort att företaget inleder ett samarbete med Uppsala universitet och avknoppningsföretaget Vertical Wind AB för att utveckla miljövänlig vindkraftsdrivna radiomaster. Det innebär en stor framgång för forskargruppens banbrytande tekniska lösning för vindkraft.
Nu börjar de nordiska länderna lagra och bearbeta data från det största vetenskapliga experimentet genom tiderna, det så kallade LHC-projektet på CERN. Den 3 oktober uppmärksammas detta både internationellt och nationellt. Medier hälsas välkomna till Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, där fysikforskare tillsammans med UPPMAX kommer att inviga den lokala delen av det nordiska gridnätverket.
Ska internet vara en "allmänning" eller måste upphovsrätten stärkas? Denna mycket aktuella diskussion får ett nytt djup när professor Eva Hemmungs Wirtén ger ett kulturhistoriskt perspektiv på frågor kring öppenhet och kontroll i digitaliseringens tidevarv. I samband med utgivningen av hennes nya bok Terms of Use ger hon en föreläsning vid Uppsala universitet den 25 september.
Att utveckla programvara med hjälp av öppen källkod kan innebära många fördelar för företag. Det visar en studie som letts av Pär Ågerfalk, professor i data- och systemvetenskap vid Uppsala universitet. Artikeln finns publicerad i MIS Quarterly, den ledande internationella tidskriften om informationssystem, tillsammans med en studie av hur företag flyttar sin systemutveckling till andra länder.
Så kallade intelligenta datorbaserade metoder för klassificering av till exempel patientprover har i 25 år utvärderats med hjälp av två metoder som helt dominerat forskningen. Nu visar forskare i beräkningsmedicin vid Uppsala universitet att denna metodik är värdelös för praktiska problem. Artikel publiceras i tidskriften Pattern Recognition Letters.
Det är inte längre framför allt tekniskt intresserade unga män som driver utvecklingen på internet. Inom vissa områden är tjejer, humanister och samhällsvetare lika aktiva och pådrivande. Det visar resultaten av en ny studie av studenters och forskares internetanvändning.
Hur skyddar man sig själv och elektronisk utrustning mot åska? Vilken inverkan har blixtar på miljön, och på vilket sätt kan de användas som en global termometer? Bland annat dessa frågor besvaras på en internationell konferens om åskskydd vid Uppsala universitet den 23-26 juni.
Niklas Snis har framställt förflyttningsenheter till två nya mikrorobotar genom att använda två olika material, ett hårt och ett flexibelt, i multilager. En ny teknik för att montera ihop alla moduler i robotarna presenteras också i hans avhandling. Den 23 maj disputerar han vid Uppsala universitet.