Gå direkt till innehåll

Ämnen: Djur

Nätgiraffer (bilden) var en av tre arter som forskarna studerade. Genom att sekvensera växt- och bakterie-DNA från avföringsprover kunde de se den bakteriella sammansättningen i tarmen och vilka växter vilda giraffer hade ätit. Foto: Tyler Kartzinel

Oväntade fynd i studie av giraffers tarmflora

Giraffers tarmbakterier påverkas inte främst av vad de äter, utan av vilken art de tillhör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet och Brown University där forskare analyserat sambandet mellan föda och tarmflora hos tre giraffarter i Kenya. Studien ger också ny kunskap som kan hjälpa till att säkra födotillgången för de utrotningshotade giraffarterna.
I en ny studie, publicerad i Glob

En duo av sauropodomorfer i tidig jura. Illustration: Marcin Ambrozik.

Fossilt bajs ger ledtrådar till dinosauriernas framgångssaga

Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete kunnat identifiera osmälta matrester, växter och bytesdjur i dinosauriers fossiliserade avföring. Dessa analyser av hundratals prover ger ledtrådar om vilken roll dinosaurierna spelade i ekosystemet för ungefär 200 miljoner år sedan. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature.

En sjöfågelkoloni i Norge, där denna modell skulle kunna tillämpas. Foto: Claus Rüffler

Ny modell kan hjälpa till att förstå samexistens i naturen

Olika arter av sjöfåglar kan samexistera på små, isolerade öar trots att de äter samma sorts fisk. En forskare vid Uppsala universitet har varit med och tagit fram en matematisk modell som kan användas för att bättre förstå hur detta ekosystem fungerar.

Från husdjur till skadedjur: hur tamkaniner överlever i naturen

Från husdjur till skadedjur: hur tamkaniner överlever i naturen

Hur kan kaniner gå från fluffiga husdjur till en invasiv art? Kaniner har koloniserat länder över hela världen, ofta med allvarliga ekonomiska och ekologiska konsekvenser, men hur tamkaniner kan återanpassa sig till naturen har fram till nu varit ett mysterium. I en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution har forskare sekvenserat arvsmassan hos nästan 300 kaniner.

Rekonstruktion av den äldsta havsreptilen från Södra halvklotet. Nothosaurie som simmar längs med kusten på det som nu är Nya Zeeland, för cirka 246 miljoner år sedan. Illustration: Stavros Kundromichalis

Äldsta havsreptilfossilen som hittats på Södra halvklotet

Ett internationellt forskarteam har identifierat det äldsta fossilet av en havsreptil på det södra halvklotet. Det är en ryggkota från en nothosaurie som eroderat från ett stenblock på Nya Zeelands sydö. För 250 miljoner år sedan, vid den tid som man tror fossilen kommer ifrån, låg Nya Zeeland vid den södra polarkusten i en superocean som kallas Panthalassa.

Lärkan Corypha kabalii är en av de minst kända lärkarterna i världen och har ännu inget svenskt namn. Foto: Per Alström

Nya lärkor avslöjade i Afrika

Forskare från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt nya arter av lärkor i Afrika söder om Sahara. Genom att analysera DNA från museiexemplar som var över 100 år gamla har de fastställt släktskapsförhållandena mellan fem närbesläktade arter. Resultaten visar på en större komplexitet än tidigare antaganden och föreslår att de två arterna delas upp i sju.

Labrador retriever med atopiskt eksem. Bild: Kerstin Bergvall

Hundars allergiska eksem kan kopplas till vissa delar av arvsmassan

Nya genmappningsmetoder har hjälpt forskare att, hos hundar, hitta samband mellan allergiskt eksem och flera regioner i arvsmassan. Några av de identifierade generna stämmer överens med gener som kopplats till samma sorts problem hos människor. Till exempel har filaggrinkomplexet, (riskfaktor för atopiska eksem hos människor), nu också kopplats till sjukdomen hos hundrasen Labrador retriever.

Hundars diabetes kan visa på ökad risk för deras ägare att utveckla typ 2-diabetes

Hundägare som har en hund med diabetes löper högre risk att själva diagnosticeras med typ 2-diabetes, detta jämfört med ägare till hundar utan diabetes. För kattägare och deras katter tycks dock inga sådana samband finnas. Det här visar en ny registerstudie som gjorts vid bland annat Uppsala universitet. Resultaten publiceras i tidskriften The BMJ.

Hundägande kopplat till lägre dödlighet

En grupp svenska forskare har studerat sambandet mellan hundägande och hjärt-kärlhälsa hos över 3,4 miljoner tidigare hjärtfriska svenskar i åldern 40-80 år. Den nya studien visar att hundägare hade lägre risk att dö av hjärtsjukdom eller andra orsaker under den tolv år långa uppföljningsperioden.

Hane av rosthättad näktergal Larvivora ruficeps Jiuzhaigou, Sichuanprovinsen, Kina, maj 2013. Foto: Pete Morris

Den rosthättade näktergalen kartlagd

Forskare vid Uppsala universitet och Kinesiska vetenskapsakademin i Beijing har sammanställt alla fakta som finns om den mycket ovanliga rosthättade näktergalen. Sedan den upptäcktes 1905 har den bara setts ett fåtal gånger. Nu hoppas forskarna på att utbredningen är större än vad de hittills har trott.

Antikroppar mot rabies funna i fladdermöss

Forskare vid Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Zoonoscentrum (ZSC) vid Uppsala universitet visar i en ny studie att det fnns antikroppar i blodet hos vissa fladdermusarter, vilket tyder på att smittan skulle kunna finnas i Sverige.

Hur tamhästen förlorade sin kamouflagefärg

Hur tamhästen förlorade sin kamouflagefärg

Blackfärgen hos hästar kännetecknas av blek hårfärg kombinerat med vildtecken, i synnerhet en mörk rand längs ryggraden, som benämns ål. Nu har en internationell grupp av forskare upptäckt mekanismen som orsakar blackfärgen och varför de flesta hästar är icke-blacka och saknar denna kamouflagefärg. Resultaten publiceras idag i Nature Genetics.

Forskare identifierar skillnader mellan tumörer beroende på medfödd genetisk bakgrund

Forskare från Uppsala universitet och Broad Institute, USA, har identifierat likheter och skillnader mellan vad som händer i samma slags tumör när den uppstår i olika hundraser. Resultatet, som publicerats i tidskriften Genome Research, tros kunna leda till en bättre förståelse för hur olika människors medfödda genetiska bakgrund styr förändringarna i en lymfomtumör.

Uppsalaforskare skildrar hundens 10 000-åriga kulturhistoria i Sverige i ny bok

Hunden har länge spelat en viktig roll i människans tillvaro. Den har vaktat och värmt oss samtidigt som den också har spelat en roll i vårt religiösa och rituella liv. I en nyutgiven bok skriver forskare från vitt skilda vetenskapsområden om hundens och människans gemensamma historia.

Ny genetisk forskning avslöjar hur vildkaninen blev tam

Vår kunskap om vilka genetiska förändringar som krävts för att omvandla en vild art till ett husdjur är fortfarande begränsad. En internationell forskargrupp kan nu visa att när det gäller kaniner har de viktigaste förändringarna skett i gener som påverkar hjärnans och nervsystemets utveckling. Studien publiceras idag i Science och svarar på många viktiga frågor.

Forskare identifierar gener bakom tvångssyndrom hos hundar

Forskare från Uppsala universitet och Broad Institute, USA, har identifierat fyra gener med samband till tvångssyndrom (Obsessive Compulsive Disorder, OCD) hos hundar. Resultatet, som publiceras i nästa nummer av tidskriften Genome Biology, föreslås kunna leda till ny forskning om det mer komplicerade tvångssyndrom som drabbar människa.

Flera riskfaktorer bakom skelettcancer hos hund

Skelettcancer hos hund påverkas av en mängd genetiska riskfaktorer. Det visar forskare från Uppsala Universitet och Broad Institute i en ny studie som publiceras i Genome Biology.

Visa mer

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet

Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden