Under en finanskris befinner sig bankerna under hård press, och deras agerande blir därför mer opportunistiskt än kunderna är vana vid. Det här får man som företagskund räkna med, enligt företagsekonomen Kristina Furusten vid Uppsala universitet som i sin avhandling har studerat kontraktsförhållandet mellan bankerna och företag under 1990-talets finanskris. Hon disputerade den 17 september.
Den svenska neutraliteten var inte huvudorsaken till att Sverige dröjde med att gå med i EU - istället var det viljan till ekonomiskt och politiskt självbestämmande som var avgörande. Det menar ekonomhistorikern Erik Magnusson som undersökt Sveriges beslut att inte ansöka om medlemskap under 1960- och 1970-talen och lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 september.
Upptäckten som lett fram till en världsunik metod för att undersöka mänskliga proteiner och deras funktion gjordes vid Uppsala universitet för några år sedan. Denna vecka presenteras metoden av avknoppningsföretaget Olink och nye samarbetspartnern Abnova på en stor cancerkonferens i USA.
En av världens ledande experter på penningpolitik, vice riksbankschef Lars E. O. Svensson, föreläser om penningpolitik i teori och praktik vid årets Lindahlföreläsningar vid Uppsala universitet den 28-30 oktober.
Idag har Ericsson offentliggjort att företaget inleder ett samarbete med Uppsala universitet och avknoppningsföretaget Vertical Wind AB för att utveckla miljövänlig vindkraftsdrivna radiomaster. Det innebär en stor framgång för forskargruppens banbrytande tekniska lösning för vindkraft.
Varför är vissa länder mer benägna att drabbas av politisk korruption? Viviana Stechina, som disputerade vid Uppsala universitet den 3 oktober, har undersökt varför korruptionen inom den politiska eliten var mer omfattande i Argentina än i Chile under 1990-talet. Hennes forskning visar bl a att större genomskinlighet inte nödvändigtvis leder till minskad korruption, tvärtom.
Forskningen om 1900-talets industriella utveckling fokuserar ofta på storföretagen, men hur såg utvecklingen ut i små familjeföretag? Bo Larsson beskriver i sin avhandling livet och arbetet för småföretagare med utgångspunkt i två små uppländska verkstäder. Han disputerade vid Uppsala universitet den 16 maj.
Det sägs att alla tjänar på att världshandeln ökar, men är det tillräckligt för att den ska ses som rättvis? I en avhandling vid Uppsala universitet lanserar statsvetaren Jörgen Ödalen en ny idé som går ut på att vi, genom att ingå handelsavtal med andra länder, även tar på oss vissa plikter som rör hur ett rättvist utbyte av varor och tjänster ska gå till. Avhandlingen granskas den 27 mars.
Entreprenörer uppfattas av många som de som driver ett samhälle framåt. Men ekonomisk-historiker Karin Ågren har i sin avhandling studerat 1700-talets entreprenörer, grosshandlarna, och kommit fram till att de inte var så dynamiska som man trott. Bilden av deras effekt på samhällsutvecklingen är överdriven, menar hon. Karin Åberg disputerade vid Uppsala universitet den 14 december.
Uppsala universitet har fått det prestigefulla uppdraget av EU att leda ett av fyra pilotprojekt som ska utveckla nya modeller och bygga upp erfarenhet av Europeiska partnerskap baserade på excellens. - Det är fantastiskt att få den här möjligheten, säger Håkan Engqvist vid UU Innovation, som ska koordinera projektet.
Svenska företag och medier har ett välorganiserat samarbete, med nära och personliga relationer som båda parterna tjänar på. Medierna får tillgång till intressant företagsinformation medan företagen aktivt kan påverka formen och innehållet i journalisternas texter, visar företagsekonomen Josef Pallas. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 december.
Vilken inverkan hade genusstrukturer på ekonomins utveckling när de nordeuropeiska länderna övergick till ett kapitalistiskt samhällssystem? Fanns det till exempel ett samband mellan den holländska republikens starka ekonomi och kvinnornas ställning? De här frågorna diskuteras på konferensen Gender and Work in the Early Modern Northern European World som inleds idag vid Uppsala universitet.
På luciadagen, den 13 december, kommer sju av årets nobelpristagare till Uppsala universitet. Efter mottaning av rektor ger de öppna föreläsningar ute på olika institutioner.
Ett nytt centrum för företagshistoria inrättas vid Uppsala universitet från 1 januari. Det blir det första i sitt slag i Sverige och ska bland annat studera medieföretagens och marknadsföringens historia.
Företag som i huvudsak kontrolleras av en enda familj värderas lägre på börsen än företag där ägandet är mera spritt, vilket tyder på att familjeföretag är mindre effektiva. Det visar Carl Oreland vid Uppsala universitet, som i sin avhandling har undersökt hur börsbolag påverkas av dominanta ägare. Carl Oreland disputerade den 25 oktober.
Nationalekonomen Agnar Sandmo vid Norges Handelshögskola i Bergen, marknadsföringsforskaren David Ford vid University of Bath, England och statsvetaren Sheri Berman vid Columbia University, USA. Dessa tre har utsetts till nya hedersdoktorer vid samhällsvetenskapliga fakulteten.
Den svenska modeindustrin konkurrerar varken med pris eller design, utan med kombinationen av design och smart marknadsföring. Atle Hauge visar i sin avhandling vid Uppsala universitet som läggs fram den 28 september att de mest framgångsrika företagen är proffs på att omvandla mode till varumärken.
Var Sverige en okritisk följare av modet när regeringen döpte en myndighet efter det OECD-stödda begreppet innovationssystem? Ekonomisk-historikern Magnus Eklund visar att begreppet snarare plockades upp av strategiskt medvetna svenska aktörer för att bevara samhällsinflytandet över forskningsfinansieringen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 27 september.
Att en typ av industri koncentreras till ett visst område gynnar både företag och personal. Dzamila Bienkowska vid Uppsala universitet har studerat it- och telekomföretagen i Kista och Mjärdevi, där koncentrationen har lett till större rörlighet bland personalen samtidigt som arbetsgivarna kan använda sig av informella rekryteringsprocesser. Avhandlingen granskas den 21 september.
Kina står inför en rad utmaningar för att klara sin energiförsörjning under kommande år. Den lösning de väljer påverkar såväl klimat, som världsekonomi. Kinesiska forskare söker nu samarbete med energiforskare från Uppsala universitet. Den 14 september äger ett första vetenskapligt möte rum på Ångströmlaboratoriet.