Gå direkt till innehåll

Ämnen: Energifrågor

  • Uppsala universitet i satsning på Europas energiexcellens

    Uppsala universitet får en nyckelroll när EU storsatsar strategiskt på tre europeiska institut för innovation och teknologi. Tillsammans med bland andra KTH, ABB och Vattenfall utgör man en av sex regioner i Europa som tillsammans ska skapa det institut som ska fokusera på energi. Det handlar fullt utbyggt om en miljardsatsning, vilket gör det till den största satsningen någonsin.

  • Seminarium om oljan, framtiden och klimatet

    De senaste dagarna har klimatfrågan uppmärksammats sedan IEA:s prognoser för framtida produktion av olja, naturgas och kol ifrågasatts i brittisk media. Professor Kjell Aleklett leder en forskargrupp i globala energisystem vid Uppsala universitet och har studier som bekräftar uppgifterna. Imorgon, torsdag, håller han ett seminarium som är öppet för allmänhet och media.

  • Vågkraft bidrar till den biologiska mångfalden i havet

    Vågkraftverk behöver inte ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden, tvärtom. Olivia Langhamer har studerat Uppsala universitets vågkraftsprojekt i Lysekil, där man har byggt konstruktioner med ihåligheter för att skapa gömställen för djur som lever i vattnet. Det här har ökat den biologiska mångfalden, visar hon i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 2 oktober.

  • Osäker svensk import av dansk olja

    Danmarks framtida produktion av olja och gas kommer att minska påtagligt och all export kan upphöra innan 2030, varnar en studie från Uppsala universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Energy.

  • Besvärlig grönalg kan bli bas för rekordbatteri

    De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara av ondo. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, visar i en artikel i Nano Letters att den väldigt speciella nanostrukturen som cellulosan i dessa alger har, fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.

  • Museum Gustavianum fylls med ny energi

    I samband med den internationella, vetenskapliga konferensen om vågkraft och marin strömkraft, som äger rum i Uppsala nästa vecka arrangerar Uppsala universitet en Energidag på Museum Gustavianum den 5 september.

  • Havets energi i fokus - världsexpertis samlas i Uppsala

    Havet utgör en stor hittills outnyttjad energiresurs som alltfler politiker och energibolag fått upp ögonen för. När den samlade forskarexpertisen den 7-9 september samlas i Uppsala för att utbyta erfarenheter om våg- och strömkraftsteknik finns såväl internationella miljöansvariga och Nordens tre största energibolag på plats.

  • Positivt besked om vågkraftens framtid

    Vågkraftsparken utanför Lysekil kan bli ett av de projekt som får del av de 875 miljoner kronorna som regeringen anslagit i en särskild pott för de närmaste tre åren. Projektet, som leds av Seabased i samarbete med Fortum, är ett av fem som Energimyndigheten prioriterar. Det framkom vid en pressträff i Lysekil idag där nuläge och framtid för vågkraften presenterades.

  • EU-projekt om geologisk koldioxidlagring leds från Uppsala

    Att lagra koldioxid i djupa geologiska formationer är ett alternativ för att minska växthuseffekten. Men man behöver utveckla metoden och visa att den fungerar på många olika platser innan den är mogen att klara den stordrift som behövs. Uppsalaforskare ska nu leda ett stort EU-projekt som ska leda fram till rekommendationer för lämplig metodik för att undersöka och övervaka olika fältplatser.

  • Tvärvetenskaplig syn på solvärme

    För att solvärme ska fungera för uppvärmning av bostäder och vatten i vårt svenska klimat krävs effektiva sätt att lagra värmen på. Magdalena Lundh vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat hur man kan öka användningen av så kallade solfångare, bland annat genom att titta på hur tekniken fungerar i samspel med användaren. Avhandlingen granskas den 5 juni.

  • Nytt material för smartare fönster

    Forskargruppen som leds av Claes-Göran Granqvist på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har utvecklat ett nytt intressant termokromt material.

  • Kol som katalysator inom vätelagring

    Ett internationellt forskarteam bestående av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet och forskare i USA har undersökt mekanismen bakom den katalytiska effekt som nanomaterial av kol har på vätelagringsmaterial. Resultaten publiceras i denna veckas nätupplaga av Nano Letters och kan leda till snabbare kommersialisering av nya katalysatorer.

  • Ledande energiforskare på årets Energiting

    Den 11-12 mars är det dags för årets Energiting, det största någonsin. Då samlas hela "energisverige" på Stockholmsmässan för att diskutera framtidens energisystem. Uppsala universitet har både mässmonter och flera framstående forskare på plats.

  • Viktigt steg mot mindre energiförluster i ny elektronik

    Forskare vid Uppsala universitet har för första gången lyckats mäta magnetiska egenskaper hos nya material kvantitativt med hjälp av elektronmikroskopi - med en oöverträffad precision. Hemligheten bakom genombrottet är en lyckad vidareutveckling av elektronmikroskopisk teknik. Resultaten innebär att de energiförluster som uppstår i all elektronik på sikt kan minimeras.

  • “One of the most important problems in materials science solved”

    Together with three colleagues Professor Peter Oppeneer of Uppsala University has explained the hitherto unsolved mystery in materials science known as ‘the hidden order’ – how a new phase arises and why. The findings are now being published in the scientific journal Nature Materials.

  • ”Ett av materialvetenskapens viktigaste problem löst”

    Det säger professor Peter Oppeneer vid Uppsala universitet. Tillsammans med tre kollegor har han lyckats förklara den så länge olösta gåtan inom materialvetenskapen, den så kallade gömda ordningen - hur en ny fas uppstår och varför. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Materials.

  • De skapar framtidens energimaterial

    Med en ny superdator till hjälp skapar en grupp fysiker vid Uppsala universitet LiU och KTH nya material för framtidens miljö- och energiteknologi. Bland annat vill de bidra till effektivare bränsleceller och säkrare förvaring av kärnavfall.

  • Viktigt erkännande av vågkraft från Uppsala universitet

    Fortum har ansökt om stöd av Energimyndigheten för en kommersiell vågkraftpark i Sverige med teknik från Seabased, ett avknoppningsföretag från Uppsala universitet. Om anläggningen byggs blir det den idag största vågkraftparken i världen som levererar el till privatpersoner.

  • Avhandlingsarbete beskriver internationellt ledande vågkraft

    Genom att utgå från teknik som är anpassad till vågenergins speciella förutsättningar ligger vågenergiteknik från Uppsala i den absoluta framkanten i världen. Rafael Waters beskriver i sin avhandling resultaten från den försöksanläggning som finns i havet utanför Lysekil och som han haft en ledande roll i designen och konstruktionen av.

  • Seminarium om Iraks olja och framtiden

    Ångströmlaboratoriet får den 12 november besök av två personer med god inblick i Irak och landets oljeresurser, ett område som vanligen betraktas som faktamässigt osäkert i bedömningar av världens energitillgångar.

Visa mer