Hur ska världen försörjas med energi på ett hållbart sätt i framtiden? Denna fråga är högst aktuell och engagerar både forskare, företagare, allmänhet och politiker. Den 12 mars arrangeras en paneldiskussion där experterna ger sin syn på saken.
Genom att använda laserteknik i framställning av en särskilt typ av solpaneler i industriell skala kan processen effektiviseras, både i material- och tidsåtgång. Det visar Per-Oskar Westin i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 4 mars.
Batterier som inte håller måttet, processer som slukar energi: Industrin brottas med problem inom energiområdet som blir ett hinder för lönsamheten och den långsiktiga utvecklingen. På AIMday InnoEnergy den 10 mars träffas industrifolk och energiforskare från Uppsala universitet och KTH för att gemensamt närma sig problemens lösning.
Småskalig hållbar energi i ett kallt klimat – det är intresset som fört en delegation från Yukon, Kanada, till Uppsala i morgon tisdag den 8 februari. Gruppen kommer att titta på en biokolanläggning i Librobäck och besöka Ångströmlaboratoriets energiforskare.
El som produceras av förnybara energikällor behöver i många fall omvandlas innan den kan anslutas till nätet. Cecilia Boström beskriver i sin avhandling hur omvandlingen av elen kan gå till i en vågkraftspark i havet. Disputationen äger rum den 18 februari.
Uppsalaprofessorn Claes-Göran Granqvist har länge kämpat i motvind för sin forskning om en grön nanoteknik för inomhusmiljö. Svenska finansiärer har inte velat satsa på utveckling av energisparande. Nu har han beviljats omkring 20 miljoner kronor från ERC, European Research Council, till att utveckla nya material för en hälsosam och energisnål inomhusmiljö.
Trädbark, en restprodukt från skogindustrin, används idag för energiproduktion. Men det finns goda möjligheter att även utvinna värdefulla ämnen miljövänligt ur barken. Det visar Michelle Co presenterar i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 17 december.
Bristen på mätmetoder för ånghalten i kärnkraftverkens härdar kräver stora och dyra säkerhetsmarginaler. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras en mätmetod som bygger på att snabba och långsamma neutroner i härden detekteras. Den kan i förlängningen möjliggöra att kärnkraftverkens kapacitet utnyttjas bättre utan att säkerheten riskeras.
Växande intresse för solenergi skapar behov av att få fram billigare material för solcellsproduktion. Ett alternativ är tunnfilmsmaterialet CIGS, som hittills har gett lovande resultat om kadmium har ingått i solcellerna. I en avhandling från Uppsala universitet presenteras nu ett nytt sätt att tillverka CIGS- solceller som inte bara är kadmiumfritt utan också ger bättre solcellsprestanda.
De största begränsningarna för en kraftigt ökad produktion av solel i Sverige är inte för lite solljus eller tekniska problem i kraftsystemet. I stället är det de ekonomiska förutsättningarna för egenproducenterna som hejdar utvecklingen. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Intresset för kärnkraft ökar världen över. En flaskhals i utvecklingen är tillgången på utbildad personal. Den 28/9-1/10 hålls en internationell IAEA-konferens på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, där frågan om kompetensförsörjning inom den globala kärnkraftssektorn ska diskuteras.
Politik i all ära men se till att inte missa när forskare och studenter från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet delar med sig av sin kunskap under Almedalsveckan i Visby.
Nu är det dags för Tjejveckan igen. Nästa vecka kommer högstadietjejer från hela Uppland till Uppsala för tre späckade dagar med energi- och miljötema. Deltagarna får bland annat bygga en miljövänlig stad med förnybar energi i lego, se var stadens värme kommer ifrån och pröva karusellfysik på Gröna Lund.
Solcellsforskningen vid institutionen för teknikvetenskaper på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har fått ett anslag på 22 miljoner kronor från Energimyndigheten för att bedriva forskning på tunnfilmssolceller. Flera nya doktorander kommer att rekryteras.
Idag har Energimyndigheten beslutat att bidra med 139 miljoner kronor för en fullskalig vågkraftspark utanför Smögen på västkusten. Det betyder att en demonstrationsanläggning i full skala kan blir verklighet när alla tillstånd är klara. Tekniken bygger på forskning från Uppsala universitet.
Det finns stor potential att spara energi med smarta fönster. Ett väl fungerande kontrollsystem är avgörande för hur mycket energi som kan sparas. Det visar Andreas Jonsson i sin avhandling som han försvarar fredagen den 8 januari vid Uppsala universitet.
Uppsala universitet får en nyckelroll när EU storsatsar strategiskt på tre europeiska institut för innovation och teknologi. Tillsammans med bland andra KTH, ABB och Vattenfall utgör man en av sex regioner i Europa som tillsammans ska skapa det institut som ska fokusera på energi. Det handlar fullt utbyggt om en miljardsatsning, vilket gör det till den största satsningen någonsin.
De senaste dagarna har klimatfrågan uppmärksammats sedan IEA:s prognoser för framtida produktion av olja, naturgas och kol ifrågasatts i brittisk media. Professor Kjell Aleklett leder en forskargrupp i globala energisystem vid Uppsala universitet och har studier som bekräftar uppgifterna. Imorgon, torsdag, håller han ett seminarium som är öppet för allmänhet och media.
Vågkraftverk behöver inte ha negativ inverkan på den biologiska mångfalden, tvärtom. Olivia Langhamer har studerat Uppsala universitets vågkraftsprojekt i Lysekil, där man har byggt konstruktioner med ihåligheter för att skapa gömställen för djur som lever i vattnet. Det här har ökat den biologiska mångfalden, visar hon i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 2 oktober.
Danmarks framtida produktion av olja och gas kommer att minska påtagligt och all export kan upphöra innan 2030, varnar en studie från Uppsala universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Energy.