Barn (3-5 år) i växelvis boende har mindre psykiska symtom än de som bor mest hos, eller med bara en förälder efter en separation. Det visar en ny studie av 3 656 barn, gjord av forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och forskningsinstitutet Chess.
Det är bra att systematisera informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnavårdscentral om man vill öka fokus på små barn med psykisk ohälsa. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, publicerad i PLOS One. Sjuksköterskor, förskollärare och föräldrar har tyckt att det systematiserade arbetssättet är bra, men strukturerade formulär är en kontroversiell fråga bland förskolepersonal.
Hur många barn man får och vid vilken ålder är inte helt och hållet ett fritt val. Den individuella genuppsättningen spelar också roll. Det visar en ny stor studie, som letts av bland annat Uppsala universitet och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.
Inför toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som äger rum 11 -12 oktober, har en rapport tagits fram som sätter fokus på de skilda utmaningarna, allt från sockerskatt till hur man anpassar insatser för migranter och engagerar näringslivet. Rapporten produceras för att förbereda de cirka 200 delegaterna för konkreta diskussioner.
Ensamstående mödrar löper stor risk att falla in i fattigdom under föräldraledigheten om de inte jobbar heltid innan sin föräldraledighet. Gifta mödrar som står utanför arbetsmarknaden eller som jobbar deltid innan de går på föräldraledighet, löper stor risk att vara finansiellt beroende av sina män under föräldraledigheten. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Linnéa Bruno undersökt statens hantering av fäders våld mot barn och mödrar - när, hur och för vem våld representeras som problem. I sitt material har hon bland annat sett att problemet främst ses som en konflikt mellan vuxna och att förövare med icke-nordiskt namn oftare bedömdes som farligare eller oviktigare för sina barn.
Religionsfriheten är barnets egen rättighet. Samtidigt har barnets föräldrar rätt att ge det religiös vägledning. Det framgår av artikel 14 i FN:s barnkonvention. En ny avhandling från Uppsala universitet visar på svårigheterna med att tolka konventionen.
Den 17-18 februari samlas ett stort antal ledande forskare från USA och Europa i Uppsala för att utbyta de senaste rönen inom en rad områden som rör rådgivning inför graviditet. Bland annat kommer kost- och levnadsråd, infertilitet och äggfrysning att diskuteras. I samband med konferensen arrangeras en öppen föreläsning om äggfrysning.
Oberoende av samhällsstatus, utbildning, ålder så kan kvinnor ta hand om sin reproduktion - om man bara ger dem rätten att bestämma över sina egna kroppar. Den slutsatsen drar Mandira Paul i sin nya avhandling som snart försvaras vid Uppsala universitet. I sina studier har hon undersökt hur man, i resurssnåla kontext, kan förenkla vården kring reproduktiv hälsa och ge kvinnor mer egenmakt.
Föräldrar som får barn med hjälp av donerade ägg eller spermier vill berätta för barnen om hur de kom till. Att hemlighålla behandlingen kan skada relationerna i familjen, tror föräldrarna. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet: ”The child’s best interest – Perspectives of gamete recipients and donors”.
Barn till föräldrar med missbruksproblem behöver uppmärksammas och erbjudas hjälp tidigt, både enskilt och tillsammans med familjen. Det anser både föräldrarna och barnen, visar en unik intervjustudie som har genomförts vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet med stöd från Folkhälsomyndigheten.
Föräldrar till 3-5-åringar som får en kallelse till BVC för rutinkontroll kommer under de närmaste åren också att få ett erbjudande att vara med i en ny forskningsstudie som ska ge bättre kunskap om förskolebarns hälsa i Sverige. Det saknas nämligen idag.
Barnfattigdom har blivit ett omdebatterat ämne i media och den inrikespolitiska debatten den senaste tiden. Det råder delade meningar om hur villkoren egentligen ser ut för barn som lever i ekonomisk utsatthet, och hur problemen ska definieras. Ny forskning från Uppsala universitet visar att just ifrågasättandet av barnfattigdom som problem bidrar till att försvåra situationen för många barn.
En ny avhandling från Uppsala universitet visar att barn i ettårsåldern skiljer mellan mammors, pappors och främlingars emotionella uttryck. Barnen använder sedan denna information för att reglera sitt eget beteende. Avhandlingen visar också att föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten mellan sig påverkar barnens tolkning av andras ansiktsuttryck.
Ett äktenskap är inte bara ett viktigt band mellan två personer. Det är också mycket viktigt för staten eftersom det får stå som modell för hur man utformar regleringar av intima relationer. Catrine Andersson, sociolog vid Uppsala universitet, har i sin avhandling följt äktenskapet i statliga utredningar under hundra år. Hon menar att äktenskapet som ideal är svårt att göra sig av med.
Genom internationell adoption får ett barn juridisk tillhörighet till ett nytt hem i två bemärkelser; det blir en del av en ny nation och en ny familj. Trots det tillskrivs adopterades ursprung en avgörande roll i samhällets etablerade berättelser om adoption. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Besluten att skaffa barn och skaffa bostad hänger allt mer ihop, i takt med att det blir svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Särskilt svårt är det för barn till föräldrar med låg socio-ekonomisk status att köpa bostad tidigt. Det visar Cecilia Enström Öst som lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 maj.
Somaliska handelskvinnor använder sig av traditionen som resurs för att nå sina mål. Rannveig Haga har i sin avhandling studerat ett kvinnligt handelsnätverk och dragit slutsatsen att religion och tradition inte bör förstås som någonting statiskt utan snarare som processer i ständig förändring. Avhandlingen försvaras den 19 december vid Uppsala universitet.
Trots olikheter i synen på hur en blandad boendemiljö ska komma till stånd och varför finns den bostadspolitiska målsättningen kvar. Men medlen för att förverkliga målet har blivit allt färre. Det visar Emma Holmqvist i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.