Tidigare forskningsresultat har pekat på att en särskild typ av scilla från Madeira innehåller en kemisk förening som kan vara användbar som läkemedel. Men en ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att detta inte kan stämma. Växten hade förmodligen tagit upp antibiotika som hamnat i jorden via gödsling.
I en vetenskaplig artikel publicerad i Scientific Reports beskriver forskare från Uppsala universitet ett nytt sätt att blockera nya proteiners födelse i bakterier.
Forskare från Uppsala universitet har utvecklat ett nytt verktyg som gör att man kan avbilda ett stort antal signalsubstanser i hjärnan – samtidigt – i ett och samma experiment. Tekniken går att applicera både på vävnadssnitt och biologiska vätskor som exempelvis cerebrospinalvätska, skriver forskarna i en vetenskaplig artikel i Nature Methods.
För att effektivt producera protein måste bakteriers ribosomer nå ett mRNAs startställe, men RNA-strukturer kan blockera detta. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att ribosomer kan binda en region långt ifrån det korrekta startstället. Ribosomen "on standby" tvinnar sedan upp mRNAt för att effektivt påbörja avläsningen.
Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. En ny studie visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.
Isolerade mänskliga leverceller är viktiga i både klinisk och pre-klinisk forskning, men kvaliteten på cellerna är ofta väldigt varierande. Forskare vid Uppsala universitet har nu konstruerat ett enkelt protokoll som gör att även celler av sämre kvalitet kan användas i laboratoriers cellkulturer. Resultaten presenteras i tidskriften Archives of Toxicology.
Genom att förstora upp molekyler i blodet 1500 gånger och sedan färga in dem med fluorescerande färg skulle det kunna bli lättare att i blodprov hitta dels tecken på cancer och dels se om medicineringen mot cancern hjälper. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Patientperspektivet är viktigt i all medicinsk forskning, särskilt när det gäller utveckling av läkemedel. Nu startar PREFER: ett forskningsprojekt som ska utvärdera när och hur patienters preferenser kring risk och nytta bör ingå i beslut omkring läkemedel och andra medicinska produkter.
I en ny artikel i tidskriften Nature Chemical Biology presenterar forskare från Uppsala universitet, Broad Institutet vid MIT, Harvard, och AstraZeneca nya insikter om hur molekyler som är större än genomsnittet kan utvecklas till läkemedel.
Patienter med hjärntumör som har behandlats med strålning har lika god livskvalitet som patienter som har fått cellgiftsbehandling. Det visar en ny internationell studie där Uppsala universitet har medverkat och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology.
Forskare har för första gången avslöjat nanostrukturen hos den mesoporösa magnesiumkarbonaten Upsalite® och kontrollerat porstorleken utan organiska molekyler som mallar eller svällningsmedel. Genom att styra porstrukturen hos materialet kan den amorfa fasen hos svårlösliga läkemedelssubstanser stabiliseras och hastigheten för läkemedelstillförseln kan skräddarsys.
När små barn strålbehandlas och undersöks med datortomografi, så kallad CT-scanning, och samtidigt får narkosmedlet ketamin, kan de få problem med minnet och med inlärningen senare i livet. Det visar en ny studie i en avhandling från Uppsala universitet.
Behandling av social fobi sker ofta med antidepressiv medicin som SSRI, eller kognitiv beteendeterapi, KBT. Ny forskning från Uppsala universitet visar dock att man får bäst resultat om de båda behandlingarna kombineras vilket också ger mätbar effekt på hjärnans aktivitet. En artikel om forskningsresultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Psychiatry.
Nu ska patienter som har både HIV och multiresistent TBC kunna få bättre avvägd medicinering. På det sättet hoppas man kunna förkorta behandlingstiden för multiresistent TBC och minska de många biverkningar som finns med dagens behandling. Det kan förhoppningsvis också bidra till att minskad utveckling av antibiotikaresistens. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.
I studiet av hur immunförsvaret fungerar är möss viktiga som modell. Forskare från Uppsala universitet har nu upptäckt att möss, precis som människor, har så kallade marginalzons B-celler i sina lymfknutor. Denna kunskap gör det enklare och mer relevant att studera mänskliga immunsjukdomar och vissa cancersjukdomar i musmodeller.
”Kampen om tolkningsföreträdet – synen på islam och mänskliga rättigheter bland olika islamiska tolkningsskolor”. Det är rubriken för årets Forsskålsymposium som hålls den 20 november vid Uppsala universitet.
Mer än 80 procent av alla läkemedelskandidater inom läkemedelsindustrin har problem med för låg löslighet och ratas därför under tid utvecklingsfas. I en ny studie visar nu Uppsalaforskare att det nya materialet Upsalite® har stor potential för vidareutveckling av dessa ratade läkemedel.
Sedan det första spadtaget togs i maj 2012 har en unik forskningsmiljö skapats för SciLifeLabs verksamhet i en ny tillbyggnad vid Biomedicinskt Centrum. Nu är det inflyttat och klart och idag invigdes de nya lokalerna under festliga former i närvaro av bland andra utbildningsminister Jan Björklund och de världskända forskarna Craig Venter och Janet Thornton.
I en avhandling från Uppsala universitet har Åse Linné undersökt hur ett land som Kina trots både bristande industriell bas och forskningsstruktur skapar biotekniska läkemedel. Resultaten visar bland annat på betydelsen av landets militära forskning och utmaningarna med ett underutvecklat sjukvårdssystem med stark tilltro till traditionell kinesisk medicin.
Benvävnad är mycket bra på att läka sig själv men i många situationer är den naturliga läkningsprocessen inte tillräcklig. I en avhandling vid Uppsala universitet visar Sonya Piskounova hur funktionella material som hon och hennes kollegor utvecklat till exempel kan bilda benvävnad på platser i kroppen där det från början finns lite eller inget ben.