Civilbefolkningen är ofta den direkta måltavlan för rebellgrupper i inbördeskrig - trots att det egentligen är regeringen de vill åt, och trots att rebellerna oftast är beroende av civilbefolkningens stöd. Det kan tyckas ologiskt, men faktum är att det finns rationella förklaringar till våldet. Lisa Hultman presenterar dem i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 31 maj.
En atlas över människans alla proteiner håller på att sammanställas av svenska forskare vid Uppsala universitet och KTH. Den kan bli ett kraftfullt verktyg för diagnos och prognos av cancersjukdomar och hittills finns 3014 proteiner listade. Nu har forskargruppen utvecklat en funktion som gör det snabbt och smidigt att hitta vad man söker i atlasen.
Varje år får cirka 600 svenska föräldrar besked om att deras barn har en cancersjukdom. Många av dessa föräldrar skulle behöva mer praktiskt stöd än de får idag, för att åtminstone till viss del kunna upprätthålla sina vanliga liv och på så sätt minska risken för post-traumatiskt stressymtom. Det visar en avhandling av Ulrika Pöder som granskas vid Uppsala universitet den 28 maj.
What research is needed to be able to create a sustainable future, and how can we attain good global cooperation? For three days, May 27-29, Uppsala will be the geographical center of a broad discussion about future global challenges under the theme "Meeting Global Challenges in Research Cooperation."
Vilken forskning behövs för att lyckas bygga en hållbar framtid och hur uppnår man ett bra globalt samarbete? Under tre dagar, 27-29 maj, kommer Uppsala att vara geografisk mittpunkt för en bred diskussion om framtida globala utmaningar med temat "Meeting Global Challenges in Research Cooperation". SIDA, UD, forskningsfinansiärer och universitet deltar i paneldebatterna.
Hur ska man behärska passioner när förnuftet inte ensamt lyckas med det? Minna Koivuniemi har undersökt frågan med hjälp av bland annat Spinozas tankar, och lägger fram sin avhandling i filosofihistoria vid Uppsala universitet den 24 maj.
Varje dag exponeras vi för ämnen som orsakar skador på våra celler. Det kan vara fria radikaler, ultraviolett strålning, cancerogena ämnen eller något läkemedel. Kyle Christian vid Uppsala universitet har studerat hur skadorna påverkar de molekylära mekanismerna i cellerna och har hittat ett sätt att påverka en av generna som styr utvecklingen av cancer.
Hälften av befolkningen i västvärlden dör i hjärtkärlsjukdom. Orsaken till en stor andel av fallen saknar förklaring. Anders Holmlund vid Uppsala universitet har undersökt om dåliga tänder och inflammation i munhålan kan vara avgörande.
Diskussionen om åldrande och bilkörning inom svensk transportpolitik har fokuserat på körkortsfrågor, vilket gör att perspektivet blir snävt. Andra frågor som anpassning av fordon, trafikmiljö och hastighet har hamnat i bakgrunden. Det visar sociologen Satu Heikkinen i sin avhandling, som hon försvarar vid Uppsala universitet den 23 maj.
Forskningen om 1900-talets industriella utveckling fokuserar ofta på storföretagen, men hur såg utvecklingen ut i små familjeföretag? Bo Larsson beskriver i sin avhandling livet och arbetet för småföretagare med utgångspunkt i två små uppländska verkstäder. Han disputerade vid Uppsala universitet den 16 maj.
40 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige behandlas med cellgifter. Många av dem behandlas i onödan, vilket beror på bristfälliga prognostiska faktorer. Cecilia Ahlin har undersökt hur prognosen kan förbättras ifall man mäter förekomsten av ett visst protein, cyklin A, i tumören. Hon lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 maj.
Missbruk av opiater leder till cellskador i hjärnan, som man hittills betraktat som bestående. Nu visar Uppsalaforskare att det kan vara möjligt att reparera en del av skadorna med hjälp av tillväxthormonet HGH. Studien publiceras i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Sciences.
Marie Edvinsson har undersökt förekomsten av TWAR-bakterier i vävnadsprover från patienter med hjärtkärlsjukdom och visar att de kan påvisas i så många fall att det ger stöd för teorin att det finns ett samband. Hon disputerar den 23 maj vid Uppsala universitet.
För den svenska publiken är Sharon Stone mest känd för sina filmroller. Men när hon, tisdagen den 27 maj, kommer till Uppsala universitet är det hennes engagemang för freds- och konfliktfrågor som är i fokus. Innan ett öppet panelsamtal i universitetsaulan bjuds media in till en pressträff.
Niklas Snis har framställt förflyttningsenheter till två nya mikrorobotar genom att använda två olika material, ett hårt och ett flexibelt, i multilager. En ny teknik för att montera ihop alla moduler i robotarna presenteras också i hans avhandling. Den 23 maj disputerar han vid Uppsala universitet.
Den 22 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera olika aspekter av sjukdomen pulsåderbråck och dess behandling. Uppsala län var först i Sverige med screening av alla 65-åriga män och nu följer andra län efter.
Med hjälp av ett frågeformulär som sjukgymnasten Maria Sandborgh utvecklat och testat kan behandlingen anpassas bättre till varje patient. Viktigt är bland annat om patienten känner rädsla för rörelser, eller ha låg tilltro till den egna förmågan att utföra aktiviteter som är viktiga för patienten. Den 16 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Fåglar, fiskar och zebror - många djur håller gärna samman vi förflyttning. Dessutom kan en enkel, matematisk regel beskriva vad som styr valet av riktning. Det visar ett forskningssamarbete mellan Uppsalamatematikern David Sumpter och biologiska forskare vid Leeds University, som publiceras i nya numret av PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.
Extremt känslig diagnostiska metoder för att mäta hormoner kan bli en skjuts framåt för kunskapen om och behandling av en rad vanliga folksjukdomar, liksom av ofrivillig barnlöshet och infertilitet. Mark Kushnir har i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 16 maj, utvecklat sådana metoder som redan visat sig hålla måttet mer än väl.
Ultraljudsundersökningar och röntgen under fosterstadiet verkar inte ha någon större inverkan på hjärnans utveckling, visar en studie vid Uppsala universitet. Karin Glimskär Stålberg har undersökt personer födda på 70- och 80-talet och lägger fram sin avhandling den 16 maj. - Man bör komma ihåg att dagens ultraljud innebär betydligt högre energinivåer än vad man använde då, betonar hon.