Det finns vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken, som är desamma hos människa och andra primater. Detta tyder på att skillnaderna uppstått för länge sedan och bevarats genom evolutionen. Det visar en ny studie som i fredags publicerades i tidskriften PLoS Genetics.
Nästan var femte svensk lider av tinnitus. Något medicinskt botemedel finns inte, men flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan minska de besvär tinnitus ibland leder till. Viktor Kaldo har studerat KBT-behandling genom så kallad vägledd självhjälp, en metod som enligt honom är både tidseffektiv och ger goda resultat. Han disputerade vid Uppsala universitet den 13 juni.
Ett internationellt forskarlag under ledning av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet har på atomär skala kartlagt hur väte frisätts från nanopartiklar tillverkade av magnesium – ett lovande material för lagring av väte. Resultaten finns publicerade i nätupplagan av tidskriften Proceedings of the National Academy of Science (PNAS).
Hur skyddar man sig själv och elektronisk utrustning mot åska? Vilken inverkan har blixtar på miljön, och på vilket sätt kan de användas som en global termometer? Bland annat dessa frågor besvaras på en internationell konferens om åskskydd vid Uppsala universitet den 23-26 juni.
Rikkärr är kalk- och artrika myrar, där bland annat många ovanliga och hotade växtarter finns. Under 1800- och 1900-talen har rikkärren till stor del dikats, vilket har lett till att många arter försvunnit helt. Att restaurera rikärren är svårt och kräver en kombination av åtgärder, visar Kalle Mälson i sin avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 juni.
Elektroner kretsar kring atomkärnan likt bin kring en bikupa. Oksana Travnikova har i sin avhandling studerat hur man, genom att bland annat ändra antalet elektroner i atomen, kan modellera nya material med bättre egenskaper, något som i förlängningen kan resultera i till exempel effektivare läkemedel och mindre hårddiskar. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 5 juni.
Marley Becerras datormodell över blixtnedslag gör det möjligt att förutsäga var på en byggnad det är mest sannolikt att blixten slår ned. Den visar också att fler faktorer styr risken för nedslag än man tidigare trott. Den 5 juni lägger han fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.
Det är vanligt att läkare och patienter har olika åsikter om behovet av sjukskrivning, vilket upplevs som problematiskt. Några allmänläkare känner sig även hotade av patienter eller är rädda för att bli anmälda i samband med sjukskrivningsärenden. Det visar Malin Swartling, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 3 juni.
Vårt förhållande till föremål är mångbottnat och ofta väldigt känslomässigt, vilket tar sig uttryck i vårt sätt att shoppa. Etnologen Erik Ottoson vid Uppsala universitet har studerat vårt letande efter saker i gallerior, stadskärnor och på loppmarknader, men även i grovsopscontainrar. Avhandlingen granskas den 3 juni.
Tidigare genetiska studier har visat att ursprungsbefolkningen i Amerika och Grönland har samma ursprung. Nu visar en internationell forskarstudie att så inte är fallet. Tidiga grönländska eskimåer är däremot släkt med folkgrupper i Sibirien.
Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.
Den 3 juni firas bildandet av Ångströms Materialakademi, som är en plattform för samarbete mellan materialforskare och företag.
Civilbefolkningen är ofta den direkta måltavlan för rebellgrupper i inbördeskrig - trots att det egentligen är regeringen de vill åt, och trots att rebellerna oftast är beroende av civilbefolkningens stöd. Det kan tyckas ologiskt, men faktum är att det finns rationella förklaringar till våldet. Lisa Hultman presenterar dem i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 31 maj.
En atlas över människans alla proteiner håller på att sammanställas av svenska forskare vid Uppsala universitet och KTH. Den kan bli ett kraftfullt verktyg för diagnos och prognos av cancersjukdomar och hittills finns 3014 proteiner listade. Nu har forskargruppen utvecklat en funktion som gör det snabbt och smidigt att hitta vad man söker i atlasen.
Varje år får cirka 600 svenska föräldrar besked om att deras barn har en cancersjukdom. Många av dessa föräldrar skulle behöva mer praktiskt stöd än de får idag, för att åtminstone till viss del kunna upprätthålla sina vanliga liv och på så sätt minska risken för post-traumatiskt stressymtom. Det visar en avhandling av Ulrika Pöder som granskas vid Uppsala universitet den 28 maj.
What research is needed to be able to create a sustainable future, and how can we attain good global cooperation? For three days, May 27-29, Uppsala will be the geographical center of a broad discussion about future global challenges under the theme "Meeting Global Challenges in Research Cooperation."
Vilken forskning behövs för att lyckas bygga en hållbar framtid och hur uppnår man ett bra globalt samarbete? Under tre dagar, 27-29 maj, kommer Uppsala att vara geografisk mittpunkt för en bred diskussion om framtida globala utmaningar med temat "Meeting Global Challenges in Research Cooperation". SIDA, UD, forskningsfinansiärer och universitet deltar i paneldebatterna.
Hur ska man behärska passioner när förnuftet inte ensamt lyckas med det? Minna Koivuniemi har undersökt frågan med hjälp av bland annat Spinozas tankar, och lägger fram sin avhandling i filosofihistoria vid Uppsala universitet den 24 maj.
Varje dag exponeras vi för ämnen som orsakar skador på våra celler. Det kan vara fria radikaler, ultraviolett strålning, cancerogena ämnen eller något läkemedel. Kyle Christian vid Uppsala universitet har studerat hur skadorna påverkar de molekylära mekanismerna i cellerna och har hittat ett sätt att påverka en av generna som styr utvecklingen av cancer.