En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet ska leda ett samarbetsprojekt mellan EU och Indien inom teoretisk materialvetenskap. Målet att hitta nya material för tillämpningar inom nanoteknologi.
Mats Nilsson får Uppsala universitets Fernströmpris. Nilsson får priset för sitt arbete med att utveckla nya tekniker för att studera sjukdomar på molekylär nivå. - Det känns otroligt roligt att få detta erkännande av min forskning. Jag hoppas att fler får upp ögonen för det här spännande forskningsfältet i och med priset, säger han.
Protein-C-hämmaren är ett protein som finns i många varianter och kan ha rakt motsatta effekter i olika sammanhang. Det kan hämma både de enzym som får blodet att koagulera och de som förhindrar koagulering, och kan därför spela en viktig roll för medicinska behandlingar. En grupp Uppsalaforskare har studerat proteinet närmare, och resultaten publiceras idag i The Journal of Biological Chemistry.
Uppsalaforskare presenterar i dagens nummer av den ansedda tidskriften Cell Metabolism nya rön, som kastar ljus över de processer som styr frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin. Upptäckten bygger på utveckling av nya bildanalysmetoder som möjliggör detaljstudier av skeenden alldeles innanför membranet på de insulinfrisättande cellerna.
De första skaldjuren levde fastsittande på havsbottnen, med ett fjälliknande skal som endast delvis täckte mjukdelarna. Ur dessa kan dagens musslor och andra tvåskaliga djur ha utvecklats, visar nya studier av Uppsalaforskare. Resultaten finns publicerade i det senaste numret av den brittiska tidskriften Biology Letters, och i en tidigare artikel i den amerikanska tidskriften Geology.
Nya unikt bevarade fossil från Lettland berättar om en av de avgörande händelserna i vår egen evolutionära historia, när våra förfäder lämnade vattnet och tog steget upp på land. Uppsalaforskare har tillsammans med internationella kolleger rekonstruerat delar av djuret och förklarar dess utveckling i det senaste numret av tidskriften Nature.
Det finns vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken, som är desamma hos människa och andra primater. Detta tyder på att skillnaderna uppstått för länge sedan och bevarats genom evolutionen. Det visar en ny studie som i fredags publicerades i tidskriften PLoS Genetics.
Nästan var femte svensk lider av tinnitus. Något medicinskt botemedel finns inte, men flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan minska de besvär tinnitus ibland leder till. Viktor Kaldo har studerat KBT-behandling genom så kallad vägledd självhjälp, en metod som enligt honom är både tidseffektiv och ger goda resultat. Han disputerade vid Uppsala universitet den 13 juni.
Ett internationellt forskarlag under ledning av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet har på atomär skala kartlagt hur väte frisätts från nanopartiklar tillverkade av magnesium – ett lovande material för lagring av väte. Resultaten finns publicerade i nätupplagan av tidskriften Proceedings of the National Academy of Science (PNAS).
Hur skyddar man sig själv och elektronisk utrustning mot åska? Vilken inverkan har blixtar på miljön, och på vilket sätt kan de användas som en global termometer? Bland annat dessa frågor besvaras på en internationell konferens om åskskydd vid Uppsala universitet den 23-26 juni.
Rikkärr är kalk- och artrika myrar, där bland annat många ovanliga och hotade växtarter finns. Under 1800- och 1900-talen har rikkärren till stor del dikats, vilket har lett till att många arter försvunnit helt. Att restaurera rikärren är svårt och kräver en kombination av åtgärder, visar Kalle Mälson i sin avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 juni.
Elektroner kretsar kring atomkärnan likt bin kring en bikupa. Oksana Travnikova har i sin avhandling studerat hur man, genom att bland annat ändra antalet elektroner i atomen, kan modellera nya material med bättre egenskaper, något som i förlängningen kan resultera i till exempel effektivare läkemedel och mindre hårddiskar. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 5 juni.
Marley Becerras datormodell över blixtnedslag gör det möjligt att förutsäga var på en byggnad det är mest sannolikt att blixten slår ned. Den visar också att fler faktorer styr risken för nedslag än man tidigare trott. Den 5 juni lägger han fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Idag går det att köpa information om sina egna gener och branschen växer. Men vad säger egentligen dessa gentest, vad gör vi med informationen och vill vi verkligen ha den? Under ett seminarium som den 12 juni arrangeras av Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet, diskuteras etiska och medicinska aspekter kring kommersiella gentest.
Det är vanligt att läkare och patienter har olika åsikter om behovet av sjukskrivning, vilket upplevs som problematiskt. Några allmänläkare känner sig även hotade av patienter eller är rädda för att bli anmälda i samband med sjukskrivningsärenden. Det visar Malin Swartling, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 3 juni.
Vårt förhållande till föremål är mångbottnat och ofta väldigt känslomässigt, vilket tar sig uttryck i vårt sätt att shoppa. Etnologen Erik Ottoson vid Uppsala universitet har studerat vårt letande efter saker i gallerior, stadskärnor och på loppmarknader, men även i grovsopscontainrar. Avhandlingen granskas den 3 juni.
Tidigare genetiska studier har visat att ursprungsbefolkningen i Amerika och Grönland har samma ursprung. Nu visar en internationell forskarstudie att så inte är fallet. Tidiga grönländska eskimåer är däremot släkt med folkgrupper i Sibirien.
Användning av biologisk forskning i destruktivt syfte är ett hot som diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappast alls bland forskarna. Hur stort är hotet och vilket ansvar har forskarna för hur deras resultat används? Bland annat detta diskuteras vid ett mångvetenskapligt symposium den 9-10 juni.
Den 3 juni firas bildandet av Ångströms Materialakademi, som är en plattform för samarbete mellan materialforskare och företag.
Civilbefolkningen är ofta den direkta måltavlan för rebellgrupper i inbördeskrig - trots att det egentligen är regeringen de vill åt, och trots att rebellerna oftast är beroende av civilbefolkningens stöd. Det kan tyckas ologiskt, men faktum är att det finns rationella förklaringar till våldet. Lisa Hultman presenterar dem i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 31 maj.